Landöns camping. Foto: Stefan Sandström

”Camping är ett sätt att leva”

Campare känner igen varandra på stormarknaden, de nickar broderligt åt varandra när de möts och vet precis vilken potatissallad som passar till vilken grillkorv. Det vet hur man sköter en gasoltank och hur man stänger av sinnet och njuter av nuet.
De delar en passion, som när man intar Landöns camping faktiskt kan bli en gnutta avundsjuk på.
På denna campingplats, egentligen borde man kalla det för parkeringsplats av mobilt naturboende, går det att ge själen den näring som vi ibland inte vet om att vi hungrar efter. Norr möter söder. Hav möter land. uppblåsbara luftmadrasser möter dux-sängar. En promenad längs det långgrunda havspromenadstråket till Lindö möter obligatorisk minigolf.
Det är faktiskt inte smälta glassar, skrikande ungar, motvind och hundbajs på stranden, som den mest fördumsfulle kanske målat upp en nidbild av.
De är hemlagad mat, harmoniska familjer, lä och hundar som får springa fritt i gigantiska kohagar med utsikt över Hanöbukten. I vårt vackra Skåne är Landön en egen liten pärla. Med en egen liten skärgård som ger vårt landskap ytterligare en dimension. Något värt att besöka och uppleva. Något att njuta av.
Men som i alla paradis finns det en del ruttna äpplen. I Landöns fall är det permanent boende som så kraftigt ifrågasatt campingens existensberättigande att de gjort det till sitt sätt att leva att få bort campingen. Och det är ju lite av demokratins själ, att medborgarna har rätt att säga sitt och faktiskt får sin röst hörd. Det kan till och med bli så att campingen måste lägga ner och bli tomma stränder för kossor och enstaka besökare att beskåda. När den byråkratiska stormen stillnat ska det bli intressant att se utfallet.
När man doppar fötterna i det ljumma havsvattnet vid Landöns campingbrygga vet man att man har det bra. Jag ser i ögonvrån en tysk cykelturist som sussar på stranden och ett äldre par som står vid vattenbrynet och i en halv evighet betraktar svanparet som stilla kryssar vilset i viken.
Campingen innehåller 8,5 hektar mark, varav campingplatsytan består av tre. Det innebär att det finns gott om grönytor och naturupplevelser inom ”inhägnat” område. Och något av det fina med halvön är att om det skulle blåsa från ena kustremsan, ja då är det lä på den andra. Det är bara att slicka på pekfingret, hissa upp det i luften och vandra till den sida det är lugnast.
På allvar kommer jag för första gången någonsin att åka hem och titta på husvagnar på blocket. Det är om något ett tecken på att Landöns camping är värd att prisas.

Dagens fråga

Har du badat vid Bjärlången?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar

×