Gör film om sin barndom

Förälskelse, skola och kamratskap. Men också svartsjuka och utanförskap. Livet för elvaårige Melker i Svedåker är inte alltid en dans på rosor även om han själv för det mesta tycker att livet i den lilla förorten är rena paradiset.

Och visst finns Melker på riktigt. Den elvaårige personen som vi lär känna i filmen är nu 42 år gammal och har lämnat uppväxten i Bjärred som döljer sig det fiktiva namnet Svedåker. I dag bor han istället i Stockholm.– Men jag var i Bjärred för bara ett litet tag sedan och promenerade i Plommonskogen. Som elvaårige Melker upplevde jag den som rena rama Sherwoodskogen men nu ser jag att det bara är en liten planteringsslätt, haha. Just det där med att jag upplevde allt så mycket bättre har jag tagit till vara på i filmen, säger Melker Sundén.

Som exempel tar han sin kompis Anns hus. Egentligen bodde både Ann och Melker i vanliga hus, men den elvaårige Melker upplevde Ann och hennes familjs hus som det största och tjusigaste av dem alla. Nästan som ett stort sagoslott. Vilket också syns i filmen.

Hur fick du idén att faktiskt göra film av din barndom?– Det är en lång historia! Men jag började att arbeta med manus när såpatrenden var som störst (skrev flitigt åt tv-serien Vita lögner, reds anm) och hamnade i filmbranschen medan min gode vän Peter, som jag växte upp med och som också syns i filmen, var i reklamvärlden. Genom åren när vi var yngre gjorde vi en massa olika kreativa saker som teckningar, noveller, texter, ja allt möjligt, som vi satte in i röda pärmar. Och de finns faktiskt kvar! Så det är med utgång från dem som filmen Melker växte fram. Känslorna måste bottna i det material du jobbar med, och nu har det vuxit sig till ett stort projekt, inte minst sedan vi kom i kontakt med Sluggerfilm. Sedan hoppade Peter av projektet tyvärr men jag fortsatte.

Melker Sundén började i stället att jobba mer med Christian Ryltenius som har producerat och regisserat filmen.– Vi synkade väldigt bra och han förstod att vi var tvungna att arbeta med universumet omkring hela historien för att göra allt så levande och verkligt som möjligt. Så det första utkastet handlade om just de där pärmarna faktiskt, och Peter och Melker är vuxna. Men sedan kände vi att det var bättre att göra ”en Bilbo”, börja där allt faktiskt börjar – när vi var elva år och lärde känna varandra.

Hur var det att växa upp i Bjärred, eller Svedåker som du kallar det i filmen?– För mig var det väldigt speciellt. Mina föräldrar var inte akademiker och det bodde väldigt mycket välutbildat folk där, vilket var väldigt tydligt, men det förstod jag aldrig som barn. Villavägen i Bjärred är ju i klass med Djursholm och vägg i vägg ligger ett hyreshusområde. Så det var stora kontraster. Men för mig var Bjärred verkligen ett paradis.

I filmen är Melker, förlåt, du, kär i kompisen Ann … vad tycker hon om filmen i dag?– Haha, ja jag och Ann är väldigt bra kompisar även i dag. Och hon tycker att det är smickrande. Hon har ju blivit en slags musa.

Hur känner du när du kollar på filmen egentligen?– Det är rätt roligt. Jag har skrivit av mig och med det så bearbetar man också sina känslor och är klar med dem. När många kanske hade en tuff uppväxt och sedan fick det bättre var det tvärtom för mig. Därför levde jag kvar i barndomens värld under många, många år, även som äldre. Och jag var ju så otroligt förälskad i Ann. Men att skriva om allt det här var som ren terapi för mig.

Rösterna görs av bland andra Björn Kjellman, Nour El-Refai och Tomas von Brömssen. Det är väl en riktig drömrekrytering?– Ja, absolut. Inte bara för att de är kända namn. Björn Kjellman har så otroligt bra gehör. Han kommer ju från södra Skåne från början. Och Tomas von Brömssen är klockren. Min pappa är från Göteborg och de har exakt samma betoning. Det är kusligt likt!

När får vi hälsa på i Melkers värld nästa gång?– Vi håller faktiskt på med böcker nu och utgår från alla de där pärmarna jag och Peter har sparade. Vi får se vad som händer. Men Melker kommer definitivt tillbaka.

Melker sänds i kväll, 23 december, i SVT2 klockan 19.00. Finns sedan på SVTplay och visas i repris ett par gånger under julen.