på partierna för att de ska ta kliv framåt

Bara tre kommuner når över rikssnittet

Skåne 30 av 33 skånska kommuner ligger under rikssnittet när det kommer till jämställdhet i fullmäktige. Och ingen är ens nära de svenska toppnoteringarna i andel kvinnliga politiker – en verklighet som faktiskt påverkar politiken.

I snitt har kvinnor 43 procent av de svenska kommunfullmäktigeplatserna – ett snitt som bara Höganäs, Lomma och Kävlinge orkar över, och det med liten marginal, visar tidningens sammanställning.

I andra änden av skalan hittas Bjuv, Båstad och Örkelljunga, som inte kommer upp till ens 30 procent kvinnor. Och även om utvecklingen har gått sakta men säkert uppåt de senaste 40 åren, står det förhållandevis stilla igen.

– Forskningen visar att det krävs yttre tryck på partierna för att de ska ta kliv framåt. Så var det på 70-talet, då de flesta partierna gjorde en satsning som ett svar på krav inifrån, från partiernas kvinnoförbund och från 1970-talets kvinnorörelse. Och vid valet -94, då bland andra Stödstrumporna var aktiva, togs ytterligare kliv. Men sedan dess har man inte riktigt tagit nästa steg, säger Lena Wängnerud, professor vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, som forskar i representativ demokrati med fokus på kvinnors politiska inflytande och jämställdhet.

Hon menar att även om ögonblicksbilden kan ge en fingervisning om läget, kan valframgångar för ett enskilt parti i ett visst val förändra könsbalansen på kort sikt – och det viktiga är hur representationen ser ut över längre tid. För fördelningen spelar reell roll för vilken politik som förs.

– I kommuner som haft en högre andel kvinnor kan man över tid se att vissa frågor, som barnomsorg och äldreomsorg, får en större tyngd i de politiska diskussionerna. Och man kan också se att i kommuner med hög andel kvinnliga politiker tar papporna ut mer föräldraledighet, till exempel, säger Lena Wängnerud.

Och det beror inte på att redan jämställda väljare röstar in fler kvinnor – utan när kvinnorna blir fler vid makten förs en politik som stärker till exempel kvinnors position på arbetsmarknaden och ger fler kvinnor heltidsjobb.
– Den politiska agendan förändras och det blir en extra skjuts för sådana frågor.

Vad det är som gör att det skiljer sig så mellan kommunerna – sett i hela Sverige varierar andelen kvinnor ungefär mellan knappt 30 och närmare 60 procent – har inget enkelt svar.
– Det är en kombination av många faktorer: partiernas egen drivkraft lokalt, förutsättningarna på arbetsmarknaden, det yttre trycket som sagt – om det till exempel finns aktiva kvinnorörelser i kommunen, säger Lena Wängnerud.

Frågan om det är väljarnas eller politikernas ansvar att göra de politiska församlingarna mer jämställda har ett tydligare svar: det är främst politikernas.

– Om partierna
själva tycker jämställdhet är viktigt kan de också åstadkomma det. Socialdemokraterna, till exempel, har hög andel kvinnor och har haft strategin att ha vartannat namn på sina listor länge. Väljare kan förstås påverka genom personval, men de flesta röstar enligt partiernas listor.

Partierna i Skåne är tveklöst olika bra på jämställdhet: medan det nästan är jämnt skägg mellan S och MP på omkring 46 procent kvinnor ligger SD och KD klart underst på inte ens 20 respektive 25 procent.

– De mindre
partierna har generellt svårare att få jämn fördelning, och det varierar också mer över tid. Det kan hoppa upp och ner mellan två val. Ett parti som får kraftig skjuts i ett val kan få en högre andel kvinnor, eftersom kvinnor ofta står längre ner på listorna, säger Lena Wängnerud.

Samtidigt poängterar hon att Sverige överlag är bland de bästa i Europa på jämställdhet i politiken: i de europeiska parlamenten är andelen kvinnor i snitt bara 25 procent.
– Det betyder ju inte att vi inte ska göra mer. Och vill partierna bara satsa är det möjligt att göra det.

Veckans ibladningar