Politiskt fulspel av M
Vill man samarbeta gäller det att skapa förutsättningar för förtroende. På riksnivå har Stefan Löfven fått erfara att det var ett misstag att inte bättre förbereda samregerandet med MP före valet.I Hässleholm förhandlade partierna efter valet om hur den röriga parlamentariska situationen skulle hanteras. M, FP och KD var då inte intresserade av att samarbeta med S. Men i förra veckan kom plötsligt en samarbetsinvit från M till S om att bryta upp de nuvarande konstellationerna och istället inleda ett organiserat samarbete mellan Socialdemokraterna och ”restalliansen” utan C. Sättet att bjuda in, genom en presskonferens istället för direktkontakt med S-ledningen i kommunen, visar att inte ens Pär Palmgren själv trodde på att inviten skulle ge resultat. I så fall skulle han (eller någon annan från M) sonderat med Lena Wallentheim innan en offentlig inbjudan kungjordes.Upplägget visar också att huvudmålet för utspelet var Centerpartiet. Genom att markera att C inte är välkommet i det tänkta samarbetet, trots att hela Alliansen samarbetade nära under förra perioden, kan utspelet tolkas enbart som ett sätt att försöka misskreditera Centerpartiet.Svaret från Lena Wallentheim var givet, om hon skulle ha kvar något förtroende inför framtida samarbete – handslaget efter valet gäller. De fyra rödgröna partierna har också en förhållandevis gynnsam sits, trots att ett mandat fattas för majoritet i fullmäktige. I alla nämnderna har de fyra dock majoritet, och de flesta kommunala beslut tas normalt i bred enighet.I torsdags, någon dag efter Palmgrens utspel, träffades alla de berörda partierna för att försöka enas om hur budgeten för nästa år ska hanteras. De sakliga skillnaderna är inte större än att det borde gå att kompromissa ihop sig. Eller vill Pär Palmgren verkligen fälla ”nästan-majoriteten” tillsammans med SD och FV? Var det en ursäkt för det inviten egentligen syftade till?
