Försvar i förändring
På folk och försvars rikskonferens i Sälen framträdde i går försvarsminister Peter Hultqvist och ÖB Ricard Bydén. Båda betonade att nu ägnas all kraft åt att förverkliga den försvarsuppgörelse som träffades förra året med sikte på 2020. Men båda förutskickade också att fler förändringar kommer.
ÖB vill till exempel ha mer pengar så småningom om inte den operativa förmågan ska minska. Det blir något för kommande försvarsberedningar och regeringar att hantera.
Att försvaret har problem med att få tillräckligt många anställda soldater och därför aktiverat pliktlagstiftningen för att få in tidigare värnpliktiga i krigsorganisationen innebär att ÖB inte har något emot tankarna på att på nytt utbilda värnpliktiga ungdomar. Den särskilde utredaren Annika Nordgren Christensen har en viktig roll.
Peter Hultqvist dolde inte att det finns brister i dagens försvar. Det finns ”en oerhörd förbättringsförmåga” slog han fast. Om de förstärkningar som nu beslutats räcker ville han inte kommentera. Inte heller ville han föregå utredarens uppgift och utlova att värnplikten återinförs, men han var utan tvekan öppen för det. Däremot avvisade han på ett fint sätt Margot Wallströms tankar på civilplikt.
Han var inte lika försiktig när han försvarade värdlandsavtalet med Nato som riksdagen ska ta ställning till senare. Påståenden om att det leder till att Nato kan placera kärnvapen i Sverige kallade han ”lögn och förbannad dikt” och antydde att ”trollfabriker” i Ryssland ligger bakom. Det var samtidigt en hård rundpall mot interna kritiker som Pierre Schori och Maj-Britt Theorin, som båda tagit strid mot avtalet.
Om det nya samarbetet med Danmark liksom med USA och Nato är förenligt med den militära alliansfrihet som statsministrarna Löfven och Sipilä tillsammans slog fast i söndags bör utredaren Krister Bringéus fundera på. Utan trovärdighet är alliansfriheten en riskabel chimär.
