Ut­vär­dera bätt­re hur nya re­gler fun­gerar prak­tiskt

Po­li­tiska be­slut på­verkar det mesta i sam­häl­let. System med re­vi­sion har byggts ut de senaste åren, fram­för­allt ge­nom den fri­stå­en­de Riks­re­vi­sionen men ock­så ge­nom tyd­ligare re­gler om kom­mu­nal re­vi­sion.

Men allt­för säl­lan ut­vär­deras hur re­gel­verk fun­gerar för de be­rörda – fö­re­tag el­ler en­skilda män­ni­skor – sy­ste­ma­tiskt.

Gans­ka om­fat­tan­de ut­vär­der­ingar görs re­gel­bun­det av hur myn­dig­heter an­vänder sina pengar, även när olika stat­liga or­gan skickar pro­jekt­peng­ar till an­dra. De är na­tur­ligt­vis vik­tigt. Men lika nöd­vän­digt borde det vara att nya lagar och för­ord­ningar fun­gerar som tänkt och att de inte mot­verkar sitt syf­te ge­nom att fun­gera då­ligt för de fö­re­tag el­ler an­dra som ska ef­ter­leva be­stäm­mel­serna.

När­ings­livets re­gel­nämnd, som är en när­ings­livs­or­ga­ni­sa­tion som verkar för ef­fek­tivare och min­dre kost­samma re­gler, har gjort nå­gra fall­stu­dier av hur re­gler fun­gerar. Be­rörda fö­re­tag tyc­ker det finns stora pro­blem med att ef­ter­leva re­glerna och att det är lätt att hamna i kläm även om vil­jan att göra rätt finns.

Nämnden (NNR) tyc­ker att obe­ro­en­de ut­vär­der­ingar av lagar och re­gler bör göras, till ex­em­pel ge­nom ett or­gan un­der riks­dagen. När myn­dig­heterna själva gör över­syner är risken att de ser mer till sitt eget in­tres­se än till dem som ska han­tera re­gel­verket.

Det är lätt att hålla med. Alla har nytta av att de re­gler som ska gälla är ut­formade så att de är lätta att til­lämpa och ef­ter­leva.

Yng­ve Sunesson