Grönt slog brunt i Österrikes val
31 026 röster var marginalen för den gröne presidentkandidaten Alexander Van der Bellens seger över FPÖ:s kandidat Norbert Hofer. Det var bara drygt en halv procent av de nästan fem miljoner österrikiska väljarna. Valdeltagandet var drygt 70 procent, vilket var högre än i den första valomgången.
Att den främlingsfientlige Hofer kunde vinna i första valomgången och sedan få nästan 50 procent av rösterna i den avslutande duellen är förvånande, även om det delvis var ett protestval mot de båda traditionellt stora partierna, Socialdemokraterna SPÖ och konservativa ÖVP, som delat på makten ända sedan kriget och nu samregerar utan framtidsvisioner.
Det tidigare frihetliga FPÖ utvecklades under Jörg Haider på 1990-talet till ett främlingsfientligt och extremnationalistiskt parti som samarbetar med franska Front National. Framgången för FPÖ i Österrike ökar nervositeten i Frankrike inför presidentvalet nästa år, där Marine Le Pen redan har så starkt stöd att det spekuleras i att hon kanske kan bli president.
Att Van der Bellen nu blev Europas första gröna president är ändå den största sensationen. Partiet fick bara drygt elva procent av rösterna i det senaste riksdagsvalet. Men professor Van der Bellen attraherade många, främst i städerna, samtidigt som många också röstade negativt, mot Hofer.
Van der Bellen har varit både kommunist och socialdemokrat innan han blev miljöpartist och under åtta år partiledare för De gröna, en post han lämnade efter att de stora framgångarna för partiet uteblivit.
Nu kunde han kassera in en desto större framgång. Som son till två invandrare och med en mycket EU-positiv inställning, i motsats till Hofers EU-fientliga linje, välkomnas säkert Van der Bellens valseger i Bryssel och i de flesta EU-huvudstäder.
Även om presidenten har begränsat politiskt inflytande kan det kanske påverka Österrikes flyktingpolitik i liberal riktning.