Fler kommuner borde ha EU-strategi
I Hässleholms kommun antog kommunstyrelsens arbetsutskott i går en reviderad EU-strategi. Den är mer ambitiös än vad som gäller för de flesta kommuner
Den mest publika delen är naturligtvis Europaforum, som enligt strategin (men också de flesta andra bedömare) är ”Sveriges ledande arena för samtal och debatter kring Europafrågor”. Det kallas i strategin, med rätta, för ett ”spjutspetsarrangemang” och ska fungera som ”en strategisk tillgång i kommunens påverkansarbete”. Hur mycket kommunen påverkar genom arrangemanget kan naturligtvis diskuteras, men utan tvekan har Hässleholm ”satts på kartan” genom arrangemanget, inte bara i Skåne utan också i Bryssel, kanske också i Stockholm. Självfallet bör forumet fortsätta utvecklas, inte avvecklas, som en motion från annars EU-entusiastiska Liberalerna kräver.
Kommunens arbete handlar också, och kanske mest, om kunskapsförmedling inom organisationen. 60 procent av kommunens beslut berörs på ett eller annat sätt av EU-beslut, så det är inte oväsentligt att veta hur EU fungerar och vad som beslutas på EU-nivån. Att sprida de kunskaper och kontakter som kommunledningen och de anställda EU-samordnarna har till många inom organisationen är alltså mycket väsentligt.
Under de senaste fem åren har kommunen deltagit i 30-talet projekt och hämtat hem 42 miljoner kronor från EU:s fonder och program. Under förutsättning att det varit viktiga projekt är det ingen dålig vinst för kommunens invånare.
Att fortsätta detta systematiska arbete för att ha nytta av EU är viktigt för kommunen. Europa Direkt-kontoret i Hässleholm, som är samfinansierat av kommunen och EU-kommissionen, är i det perspektivet betydelsefullt.
Som helhet är strategin en bra grund för förvaltningens arbete. Men framförallt är det ett föredöme som fler kommuner borde ta efter. EU-perspektivet behöver att finnas med i det dagliga kommunala arbetet.