Turistbyråerna har slut marknadsföra Lars Vilks 36 år gamla konstverk Nimis i Kullaberg, som blivit en av Skånes stora turistattraktioner. Länsstyrelsen anser att den är för farlig. Foto: TT
Lars Vilks i samband med ett framträdande för Sverigedemokraternas före detta ungdomsförbund, SDU, i november 2015.Foto: Henrik Montgomery/TT
Lars Vilks. Foto: Henrik Montgomery/TT
Lars Vilks föreläser ofta. Här är från en föreläsning i Karlstad förra året när han pratade om yttrandefrihet. Foto: TT
Lars Vilks vid Nimis 1999. Foto: TT

Lars Vilks hjärtebarn Nimis anses för farlig

Kultur 36 år har gått sedan konstnären Lars Vilks började snickra ihop drivved vid Kullaberg. Sedan dess har Nimis, det stora klättervänliga bygge som utgör hjärtat i det påhittade landet Ladonien, hunnit bli ett välkänt landmärke och ett omtyckt utflyktsmål. Men hur mår Nimis egentligen, så här på väg in i medelåldern? Dåligt, tycker länsstyrelsen. Utmärkt, tycker Lars Vilks.

Nimis historia
Lars Vilks började bygga Nimis den 31 juli 1980, av brädor och grenar som flutit i land på stranden. Först ett par år senare började myndigheterna reagera på bygget, som saknar bygglov. Vilks har dömts för Nimis i en lång rad instanser. Verket har i flera omgångar utsatts för vandalisering, men alltid byggts upp igen.
Bröd.9.fakta: Den 2 juni 1996 utropas landet Ladonien, med Lars Vilks som statssekreterare. Landet skapades för att markera vad man uppfattade som en kapitulation från myndigheternas sida ifråga om Nimis. Enligt hemsidan www.ladonia.org har man i nuläget närmare 18 000 medborgare, varav 841 adliga och 125 ministrar. Att bli medborgare kostar ingenting (man kan ansöka direkt på hemsidan) medan adlighet kostar 30 dollar.

Det är en lätt disig dag, som får himlen och havet att smälta samman till en blekblå kuliss bakom strandens grå stenar och Nimis väderbitna trä. Alltsammans är obeskrivligt vackert. Och möjligtvis en smula farligt. Man får se upp för både rostiga spikar och murkna brädor när man klättrar omkring i den märkliga skapelsen där de högsta tornen sägs sträcka sina spretiga fingrar hela 25 meter upp mot skyn.
Men är det farligare än vanligt? Ja, säger Daniel Åberg som är platschef vid länsstyrelsens naturvårdsenhet Kullaberg.
– Vår uppfattning är att träkonstruktionen numera förfaller snabbt, eftersom Vilks inte längre underhåller den. Vi har i samråd med markägaren satt upp varningsskyltar vid stigen som leder ner till Nimis.
Dessutom har man, berättar han, låtit ta bort de inofficiella gula markeringar på marken som tidigare visat besökarna rätt på den minst sagt otillgängliga vägen till konstverket.
– Men det finns nog fortfarande kvar en del som vi inte hunnit få bort ännu.

På Naturum har man slutat att göra reklam för Nimis, och det har strukits ur guidebroschyrerna.
– Vi vill inte riskera att bli ansvariga om någon faller och skadar sig.
Ett steg framåt och två steg tillbaka, skulle man kanske kunna sammanfatta utvecklingen för Nimis del. Att skulpturen över huvud taget skulle hamna i de turistbroschyrer ur vilka den alltså nu har strukits var nämligen allt annat än självklart, då i början av 80-talet när bygget först kom till myndigheternas kännedom.

De juridiska turerna är fler än någon människa orkar räkna. Bygget, som alltså är uppfört mitt i ett naturreservat och saknar bygglov, har behandlats av mängder av olika instanser. Enligt Vilks själv är dessa processer en central del av själva konstverket.
Men parallellt med alla prövningar och tvister letade sig Nimis in både i skåningarnas hjärtan samt alltså i turistbroschyrerna som stolt har beskrivit både vad Nimis är för något, och hur man tar sig dit.
Fast inte nu längre. Ett steg framåt, två tillbaka.

Lars Vilks själv bara fnyser åt att bygget skulle förfalla. Han har personligen haft svårt att snickra på Nimis på sistone eftersom det har ställts nya krav på de fordon som används för att färdas genom den otillgängliga terrängen, förklarar han.
– För färd i sådan terräng som finns på Kullaberg har man vissa krav på bepansring, hjuldrift och hjulhöjd. Sådana fordon har man för närvarande inte tillgång till.
Men, försäkrar han, han har koll på Nimis i alla fall.
– Jag får hjälp från andra.

Länsstyrelsens bedömning är att Nimis inte längre underhålls och faktiskt har blivit en direkt farlig plats att vistas på. Korrekt?
– Bara man får en lösning på fordonsproblemet är allt under säker kontroll. Just nu ska det inte vara några problem, eftersom jag regelbundet har gått igenom skulpturen det senaste halvåret.
Lars Vilks officiella bedömning har länge varit att han ämnar ta ansvar för Nimis fram till år 2030, då han räknar med att ha blivit för skröplig för vidare skötsel av bygget. Det är en uppfattning har håller fast vid.
– Det är mitt projekt, och jag vill köra det vidare fram till 2030. Jag trivs med att komma dit ut. Det betyder mycket.
Den tid är förbi då det var ett antal olovligen ihopspikade träbitar på en strand som gjorde Lars Vilks till en kontroversiell person. I och med Nerikes Allehandas publicering av Vilks skisser av den muslimske profeten Muhammed som rondellhund år 2007 kom fokus att vridas över i en helt annan riktning, och saker och ting att få ett helt annat allvar. Vilks har utsatts för en lång rad hot och attentat, och lever numera på hemlig ort, under konstant livvaktsskydd.
Tystnat har han emellertid inte. På bloggen www.vilks.net deltar han mycket aktivt i den aktuella debatten.

Varför är det viktigt för dig att blogga?
– Bloggen är en möjlighet att komma med mina synpunkter. Jag skriver om konst, och det är också en kompensation för att jag numera har så få möjligheter att föreläsa. Jag skriver också om politiska spörsmål som hänger samman med mitt rondellhundsprojekt.

Journalisten Niklas Orrenius släpper snart en bok om dig. Varför tror du att intresset för din person är så stort?
– Jag antar att det är intressant att jag har en alldeles speciell situation, och att man har så svårt att placera mig i åsiktsfältet. Att jag insisterar på min position som konstnär och inte profilerar mig politiskt.

Går det att, på ett någorlunda kortfattat sätt, beskriva hur det känns att leva under ständigt hot och ständigt livvaktsskydd?
– Anpassning. Jag har organiserat mitt liv så att jag kan både arbeta och röra mig, trots alla begränsningar.

Läs mer: Niklas Orrenius betraktar samhället med Vilks som lins

Nimis historia
Lars Vilks började bygga Nimis den 31 juli 1980, av brädor och grenar som flutit i land på stranden. Först ett par år senare började myndigheterna reagera på bygget, som saknar bygglov. Vilks har dömts för Nimis i en lång rad instanser. Verket har i flera omgångar utsatts för vandalisering, men alltid byggts upp igen.
Bröd.9.fakta: Den 2 juni 1996 utropas landet Ladonien, med Lars Vilks som statssekreterare. Landet skapades för att markera vad man uppfattade som en kapitulation från myndigheternas sida ifråga om Nimis. Enligt hemsidan www.ladonia.org har man i nuläget närmare 18 000 medborgare, varav 841 adliga och 125 ministrar. Att bli medborgare kostar ingenting (man kan ansöka direkt på hemsidan) medan adlighet kostar 30 dollar.

×