Liten fluga sätter fokus på problem

Vi får fler och fler främmande arter i Sverige och Europa och med ett finare ord kallas de invasiva.

Gemensamt för dessa främmande arter är att de kan ha en explosiv spridning, de hotar den biologiska mångfalden, skadar ekonomin och industrin.

Anledningen till att antalet främmande arter ökar i Sverige är bland annat att vi reser mycket och handlar över hela världen.

– Jordklotet har krympt, men med det ökar både det enskilda ansvaret och industrins, säger Nils Carlsson, som är expert på invasiva arter på länsstyrelsen Skåne.

Han ger som exempel att virkesindustrin behöver vara noga med att kolla så att den inte för in fuktigt och skadat trä eftersom där kan finnas djur vi inte vill ha in i Sverige.

Men också enskilda människor kan göra något för att minimera risken med invasiva arter. En sak är att skaffa kunskap om det du planterar i din trädgård.

– Om du ser att växten sprider sig över tomtgränsen behöver du åtgärda det.

Nils Carlsson tycker att svenska staten, som är ytterst ansvarig för att något ska ske, borde agera snabbare,

– Jag tycker att vi ska lära av andra länder, i exempelvis USA, England och Australien jobbar man för att upptäcka främmande arter och det kan ta två dygn bara för dem att agera.

– Här ska vi forska oss fram tills det är försent att göra något.

– I Sverige dök mördarsnigeln upp på 70-talet, ingenting gjordes och nu finns det i två tredjedelar av Sverige. Vi är långt förbi att kunna utrota den.

Och så har vi den allra senaste flugan, den så kallade suzukiflugan som ökar i Skåne.

– I Frankrike har den slagit ut stora delar av jordgubbskörden. Och 2011 förstörde den skördar i Spanien och Italien för tio miljarder kronor, säger Nils Carlsson som är bekymrad över utvecklingen

– Ja, det är jag, men det håller på att hända saker. EU har beslutat att länderna ska ta tag i problemet och en beredskap håller på att byggas upp. Men det går alldeles för långsamt.

Glädjande nog ökar den allmänna medvetenheten kring problemet med invasiva arter, märker Nils Carlsson.

– Enskilda personer och journalister hör av sig oftare med frågor. Det är viktigt att få ut information.

– Om vi inte gör någonting drar det med sig stora kostnader under lång tid.