Här behöver man vara både slipad och vass

Under lördagen arrangerades slåtter på Ballingstorpsgårdarna strax utanför Hanaskog. Både de som kunde hantera en lie och de som bara sett en sådan på bild var välkomna.

Projektet kallas Ängaliv och handlar om att ta hand om våra svenska ängar, dess växter och deras betydelse för den biologiska mångfalden.

Det är Göinge hembygdsförening, Glimåkra hembygdsförening, Örnanäs kulturreservat och Skånes hembygdsförbund som tillsammans genomför fem publika arrangemang under sommaren där Ballingstorpsgårdarna är ett.

Det är andra året som just den här ängen slås. Att man gör det handlar om att bevara ängarna och inte minst växterna som trivs där samt den biologiska mångfalden. En del gamla blomsorter trivs allra bäst i den magra ogödslade jorden.

– Gräset ska plockas bort så att det inte ligger och göder ängen, berättar Tore Lethin och tar några rejäla tag med räfsan.

Men gräset kommer till nytta ändå eftersom det blir mat till djuren.

Att lära sig använda lien är inte helt lätt. Pontus Hedin provar för första gången detta gamla sätt att slå ängar på. Trots att han inte gjort det innan tycker han att han fått till det riktigt bra.

Att man arrangerar de publika arrangemangen är också ett sätt att lära ut tekniken.

Helmer och Hilding Olin är två små killar som kämpar mot gräset med sina träliar. Det ska ju böjas i tid det som krokigt ska bli.

Sivard Strand som är ordförande i Göinge Slåttersällskap är däremot en garvad man när det gäller kunskapen att slå gräs.

– Man ska ha en vass lie som dessutom ska ha rätt mått. Sedan måste man öva.

Han demonstrerar genom att hålla vänsterarmen tätt mot kroppen och samtidigt stoppa in ett knippe gräs. Håller man armen rätt så ska gräset bli kvar.

Gräset ska dessutom inte huggas av med lien. En vass lie skär av det lätt och elegant. Han tittar ut över folksamlingen på ängen.

– En del har lite kvar att lära, säger han med ett stort leende.