Dagen då valen begravdes Ystad Foto: Jörgen Johansson
Under onsdagen bogserades valen ut i havet och sänktes i djupet: Foto: Jörgen Johansson Foto: Foto: Jörgen Johansson
Dagen då valen begravdes Ystad Foto: Jörgen Johansson
Dagen då valen begravdes Ystad Foto: Jörgen Johansson
Foto: Jörgen Johansson
Dagen då valen begravdes Ystad Foto: Jörgen Johansson
Dagen då valen begravdes Ystad Foto: Jörgen Johansson
Dagen då valen begravdes Ystad Foto: Jörgen Johansson
Dagen då valen begravdes Ystad Foto: Jörgen Johansson
Dagen då valen begravdes Ystad Foto: Jörgen Johansson
Dagen då valen begravdes Ystad Foto: Jörgen Johansson

Valen till sista vilan i forskningens tjänst

Ystad Klockan 14.15 sjönk den nio meter långa vikvalen ner i havet sex kilometer utanför Ystads hamn, när tre dykare hade förankrat den vid ett skeppsvrak för sista vilan i forskningens tjänst.

Ett massmedieuppbåd följde färden från T/S Helene när yrkesdykare Patrik Juhlin på P-dyk bogserade den cirka nio ton tunga valen till 1800-talsvraket som ligger på 25 meters djup.
Före avfärden från småbåtshamnen förklarade Patrik Juhlin att flytten har förberetts noga för att minimera risken att valen ska gå sönder eller spricka.
– Den stora valen har en enorm flytkraft för att gaser vid förruttnelsen har fått den att svälla efter att ha legat tre veckor i hamnen. Därför har vi satt 1,7 ton järnvägsräls på valen, förklarade han.

Läs mer: Vikvalen i Ystad kan bli forskningsprojekt

– I fall vi inte får den att sjunka, när vi har förankrat den vid vraket, har en plan B, en jägare ombord ska då skjuta hål i kroppen.
– Om några månader ska valen vara självsjunkande och då vara en fast hållpunkt för forskare och dykare.
Valens förgängelse kommer att följas av forskare, bland andra Björn Kjellström från institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

– Det här är ett unikt tillfälle för oss valskelettforskare, för det är första gången sådan studie kan göras i Östersjön, i grunt och bräckt vatten, sa Björn Kjellström.
– När mycket av mjukdelarna är borta om tre månader, kan vi börja undersöka skelettet, sa han inför färden.
– Jag studerar framför allt vad som händer när skelettet har frilagts, exempelvis hur havsborstmaskar lever på valens skelett och hur de är i symbios med bakterierna.
År 2005 var han med om att hitta en ny art benätare, som han kallar den maskliknande varelsen på några centimeter som lever på valskelett.

Även det marina kunskapscentret Sea-U i Malmö är intresserat av den döda valen, men då av dess maginnehåll.
– Jag vill veta hur mycket skräp och plast det finns i vikvalens mage, så det finns planer att öppna upp delar av magen, sa marinbiolog Anna Särnblad som följde med på S/T Helene.
– Plats är ett växande miljöproblem den bryts inte ner utan i allt mindre beståndsdelar kan slutligen gå ut i fiskens vävnader, och dessa partiklar anrikar och andra miljögifter, förklarade hon.

Hon berättade att det har hittats valar som dött av att ha fått i sig skräp i magen, men den här valen kan ha dött av de svåra skador som fanns på dess ryggsida som om den har blivit påkörd av ett fartyg.
– Valen dök upp mitt i prick, eftersom vi i år har mycket fokus på hav och strand med projektet Havsesan, sa kommunikatör Kristian Ördell.

– Det här är ett storskaligt experiment som någonstans kommer att sippra ner till Ystads elever på grundskolan och gymnasiet genom att dra nytta av de kunskaper den ger i vårt i samarbete med Siaru i Malmö i det marinpeddagogiska arbetet, sa kommunikatör Kristian Ördell.
Strax efter klockan 3 återvände T/S Helene hamnen.
– Otroligt trevligt och en annorlunda resa och nu kan vi stoltsera med sänkt val, det inte alla som kan det, sa Kristian Ördell efter turen.

 

Dagens fråga

Har du tagit in och klätt julgranen?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar