Att plötsligt och oväntat slå igenom som modell är en skön revansch på mobbarna från uppväxtåren i Perstorp, tycker Varg Holmqvist.Foto: Anna Lindblom
Varg Holmqvist gick till frisören, och utan att han riktigt hann fatta hur det gick till hade han fått en karriär som fotomodell.
Kontrasten mellan de två jobben som truckförare respektive modell kunde knappast ha varit större, konstaterar Varg Holmqvist. Foto: Anna Lindblom
Varg Holmqvist gillar inte riktigt att le på bild, berättar han. – Jag ser bättre ut när jag är allvarlig. Foto: Anna Lindblom

Modelljobbet blev skön revansch

Om Varg Holmqvists kompis flickvän hade haft tid att klippa honom hade han aldrig behövt gå till frisören. Nu kom istället det ena att leda till det andra, och Varg Holmqvist är plötsligt inte bara truckförare utan även fotomodell med internationell karriär. Och jo då. Han unnar sig att njuta av tanken på vad mobbarna hemma i Perstorp kan tänkas tycka om den revanschen.

Uppväxten var tuff. Eller som han själv uttrycker det:
– Jag har fått ta en del skit. Jag var både mobbad och utfryst.
Varför? Han rycker på axlarna. Går det egentligen att förklara sådant?
– Men det handlade väl om att jag gick min egen väg, tidigt. Körde min egen stil. Jag red. Dansade balett. Hade dreadlocks, och kavajer med massa lappar och nitar.
Det var hans föräldrar som uppmuntrade honom att våga vara sig själv (”pappa är gammalt mods, mamma är gammal hippie, och vi bodde i skogen utanför själva samhället”), och det var i hög grad deras trygghet som bar honom igenom de svåra åren.
– De, och mina äldre vänner. Så här efteråt kan jag konstatera att alltihop har gjort mig starkare. Jag vet vem jag är nu. Det är inget jag behöver utforska. Men jag kan ärligt säga att det fortfarande kniper i magen när jag går in på Ica i Perstorp. Blickarna man får. Usch.
Redan i gymnasiet tog han första steget bort, när han började på ett musikgymnasium i Helsingborg. Musikintresset hade funnits där sedan sexan, när han började spela trummor. Någon klar bild av vart studierna skulle leda hade han dock inte.
– Jag visste inte alls vad jag ville bli. Jag ville mest hålla alla dörrar öppna, och fortsätta utvecklas.
Efter studenten skaffade han truckkörkort, och sedan dess har han jobbat sig igenom Skåne. Klippan, Helsingborg, Landskrona, Staffanstorp, Lund, Malmö … Att köra truck är ingen direkt passion (”det är ett jobb, det är pengar”) men i kombination med musiken (”jag och en gitarrist har bandet Another Day Gone, vi kör punk, hardcore”) och den allmänna trivseln i nya hemstaden Malmö (”Malmö är så himla mångsidigt, jag känner verkligen att jag har hittat hem”) blir den totala ekvationen en alldeles utmärkt tillvaro.
Och sedan ungefär ett år tillbaka har alltså ännu en komponent tillkommit, i form av en synnerligen oväntad modellkarriär.
– Jag hade långt, svart hår då, som jag plötsligt fick för mig att jag ville klippa av. Jag är väldigt impulsiv av mig, jag vill att saker ska hända direkt. Så jag ringde min kompis flickvän, som är frisör.
Men hon hade inte tid. Så Varg Holmqvist gick till en salong nere i stan, The Barber. Där undrade man om han måhända ville bli hårmodell.
– Min första fråga var om det kostade något, haha. Jag hade verkligen ingen som helst aning om vad det innebar.
Det innebar, skulle det visa sig, att han fick en preliminär klippning där och då, medan själva slutfixen gjordes tre veckor senare på ett event i Slagthuset.
– Det var kul. Gratis klippning, gratis mat, haha.
Dessutom blev han inslängd som modell i en visning av en klädkollektion som ägde rum på samma event. Och därmed var bollen i rullning.
– Några helger senare stötte jag ihop med Oskar, som också varit med i Slagthuset. Han berättade att han varit i kontakt med Jenny på frisörsalongen Larsson & Lange, som i sin tur hjälpt honom att få kontakt med Kamilla och Therese på Nordic Model Agency. Nu skulle han gå en visning för Levi’s i Köpenhamn, och tipsade mig om att göra samma sak. Ja, tänkte jag. Det kan jag väl göra?
Hans kompis Derek hjälpte honom att ta lite portfoliobilder, som han skickade till nämnda Jenny.
– Det tog väl någon dag. Sedan ringde de från Nordic, och så lotsades även jag vidare till visningen i Köpenhamn.
Han fann sig snabbt tillrätta i modellrollen.
– Ja, jag tyckte att det kändes ganska naturligt, alltihop. Det är klart att det var pirrigt i början, men det var mest kul att plötsligt få uppskattning på ett helt nytt sätt.
Sedan ”rullade det på”, som han lite stillsamt väljer att formulera det. Ett par uppdrag per månad har det blivit, både fotograferingar och visningar. Höjdpunkten hittills var modeveckan i Milano i juni, där han bland annat fick jobba för Vogue. Himla gött, lyder betyget på den upplevelsen. Han är numera även kontrakterad för en tysk agentur, och har gjort stora jobb i både Berlin och Düsseldorf.
Än så länge har han bara gott att säga om den modellvärld som annars ofta beskrivs som både hård och cynisk.
– Jag har faktiskt bara mött helt underbara människor. Sjukt trevligt folk. Jag har redan fått vänner för livet. Jag upplever modevärlden som väldigt tolerant, inte minst jämfört med att jobba på lager. Där kan jargongen vara rätt hård.

Det känns som rejält skilda världar, att köra truck och att vara fotomodell?
– Ja, haha, kontrasten är fruktansvärt grov. I modellvärlden står du i centrum, du har en stylist som fixar minsta lilla veck på tröjan, samtidigt som någon annan sminkar dig och en tredje pillar med ditt hår. Det är inte precis som att sitta i en truck och köra från punkt A till punkt B.

Vad hade du svarat om någon för ett år sedan hade sagt att allt det här skulle hända?
– Jag hade inte trott på det. Jag tycker fortfarande att en del saker är helt overkliga.

Vad tror du att du gör om fem år?
– Jag får väl säga vad jag hoppas. Och det är att detta är något jag kan göra på hundra procent, och försörja mig på. Att jag får resa, och se ännu fler platser i världen.

Tänker du någonsin på vad dina gamla mobbare hade sagt om de såg dig nu?
– Ja, jag tänker ärligt talat rätt mycket på dem som gjorde livet surt för mig för att jag vågade vara mig själv. Lite typ ”kolla på mig nu då”.

Profilen

Namn: Varg Holmqvist. ”Namnet Varg tog jag för fyra år sedan. Jag kände att jag ville lägga vissa saker bakom mig. Börja om. Varg är ett starkt namn, och jag känner mig stark.”
Ålder: 27
Bor: Malmö
Gör: Truckförare och fotomodell
Familj: Mamma, pappa, syster
Intressen: ”Musik. Och att vara ute i naturen, det har alltid varit viktigt för mig. Hänga med vänner. Resa. Festa.”

×