Annons

Goo­gle – hot el­ler räd­dning?

Opinion Den stora Googlefrågan.
Opinion • Publicerad 22 september 2016 • Uppdaterad 25 november 2021

I USA tar Goo­gle för halva den di­gi­tala reklammark­naden. I Sve­ri­ge är det san­no­likt inte en lika hög an­del (ännu) men ändå en be­ty­dan­de del. Alla be­dö­ma­re an­ser att Googles del av ka­kan kommer att växa. An­delen växer nog ock­så för Facebook och an­dra stora glo­bala platt­formar. De svenska tid­ningarna och tv-bo­lagen har små chanser att stå emot.

Det är en del av bak­grunden till tid­nings­branschens kris. Men det kan snart ock­så bli tv-branschens kris. Alla de eta­ble­rade me­di­erna kommer att få det ännu svårare fram­över.

Annons

EU-kom­mis­sionen fö­re­slår nu att me­di­er bör få rätt att kräva be­talt i form av upp­hovs­rätts­er­sätt­ning av Goo­gle och an­dra som länkar ny­heter i stor skala. Frå­gan är om det kan fungera.

I Spa­ni­en in­fö­rdes mot­sva­ran­de lag­stiftning för ett par år se­dan. Det ledde till att Goo­gle tog bort länkarna till de me­di­er som krävde er­sättning. I Tysk­land hände sam­ma sak, med kraf­tigt minskad tra­fik till si­dorna som följd. Det gjorde att stora Springer-kon­cernen be­stämde sig för att inte kräva er­sättning från Goo­gle. Det var vik­tigare att få be­sö­ka­re till tid­ningarnas sajter.

Om inte EU:s upp­hovs­rätts­krav på Goo­gle görs i mer ge­ne­rell form, så att Goo­gle be­ta­lar utan att tid­ningarna själva måste fram­fö­ra kraven, lär mäk­tiga Goo­gle dra det längsta strået i den här striden.

Att få be­sök till sina sajter är för­ut­sättningen för tid­ningar och an­dra att kun­na sälja re­klam. Även om tid­ningarnas in­täkter från webben ökar starkt är det från en så låg nivå att det fort­farande bara ger runt tio pro­cent av de to­tala in­täkterna. Lo­kal­tid­ningarna får fort­farande om­kring hälften av in­täkterna från lä­sa­rna, som pre­nu­me­rerar på tid­ningen.

Det skiljer svenska tid­ningar från USA:s me­di­er, där lä­sa­rna be­ta­lar bara 10-20 pro­cent av kost­naderna. Där­för har raset i an­non­sering drabbat ame­ri­kanska tid­ningar myc­ket hårdare med flera kon­kurser.

Fort­farande är an­non­sering i tid­ningen, på papper, en at­trak­tiv form av re­klam. Även om tid­nings­lä­san­det har minskat är det fort­farande näs­tan 70 pro­cent av be­folkningen utan­för stor­städerna som lä­ser sin mor­gon­tid­ning var­je dag.

Dess­utom är lä­sa­rna po­si­tiva till an­nonser i tid­ningen. alla an­dra re­klam­former, som tv-re­klam och webb­an­nonser, av­skys av an­vän­da­rna. 40 pro­cent av svenskarna är ne­ga­tiva till di­rekt­re­klam och allt fler sätter lappar med nej tack till re­klam på sina brev­lå­dor. Där­för är tid­nings­an­non­sering ef­fek­tivare än an­nan re­klam.

Trots att an­nonser fö­re­dras av lä­sa­rna och tid­ningarna är en vik­tig del i de­mo­kra­tin straff­be­skattas tid­ningarnas an­nonser av staten. Det är den enda re­klam­form som be­skattas. Trots att riks­dagen var­je år se­dan 2002 ut­ta­lat att den sär­skilda an­nons­skatten på tre pro­cent för större tid­ningar ska av­skaffas har det inte skett. Den lilla ändring som föreslås nu räcker inte.

Ett an­nat be­slut som rege­ring och riks­dag skulle kun­na ta för att un­der­lätta för pressen är att sän­ka momsen för di­gi­tal pub­li­cer­ing till sam­ma nivå som för pappers­tid­ningen – sex pro­cent i stäl­let för 25.

De­mo­kra­tin är värd den lil­la kost­naden.

Yngve Sunesson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons