Bonus med tveksam effekt
Det är som bekant budgettider. Ingen tvekan kan råda om att Moderaternas förslag om så kallad examensbonus för bristyrken i välfärden är ett förslag som är tänkt att andas kreativitet och kanske rent av ansvarstagande pragmatik. Att testa det oväntade när situationer i samhället är brådskande att ta tag i behöver självklart inte vara fel i sig. Däremot vore signalerna som en dyr bonus, med tveksam effekt, sänder problematiska – och resultatet i värsta fall dessutom verkningslöst.
I onsdags lanserade partiledaren Anna Kinberg Batra (M) i en intervju med Sveriges Radio idén. Reformen skulle konkret innebära att alla som framöver utbildar sig till lärare eller sjuksköterska vid examenstillfället får en skattefri, statlig bonus på minst 50 000 kronor. Rent praktiskt är bonusen tänkt att antingen kunna träda in för att avskriva studielån eller helt enkelt som ett belopp som insätts på bankkontot. Tydliga och ekonomiska incitament för att sporra fler unga att söka sig till sektorerna kan låta vällovligt.
Själva tanken är absolut sympatisk, hårt arbetande yrkesgrupper utför dagligen ett oerhört viktigt jobb som många ofta tar för givet och inte reflekterar över. Samtidigt skulle effekten av just denna tilltänkta reformutformning lätt kunna bli rent verkningslös. En realistisk risk är att de personer som ändå skulle ha valt att söka sig till utbildningarna fortsätter göra det, med skillnaden att de utöver examensbevis även belönas med en extra slant från staten. Att bevilja två specifika yrkesgrupper stora summor skattekronor för att ha levt upp till de krav och förväntningar som i dag ställs bäddar dessutom för allt mer svåröverskådliga ekonomiska spelregler.
Symbolaspekten kan givetvis inte ignoreras. Tanken med förslaget är att uttalat lyfta fram dessa två yrkesvägar som särskilt viktiga och leda in tvekande personer på en av dessa banor. Problemet är att en stigmatisering till och med kan komma att bli aktuell, bilden av statliga privatekonomiska subventioner till i dag impopulära vägval skulle troligen inte få bukt med dagens problem. Tvärtom skulle rent av motsatt effekt kunna bli aktuell.