Anna Zetterqvists forskning har, egentligen av en ren slump, kommit att handla om diabetes och hur man kan förebygga dess svåra följdsjukdomar. Foto: Anna Lindblom
Anna Zetterqvists tid i London gav henne ett helt nytt verktyg för diabetesforskning, som hon nu har fått pengar för att testa på hemmaplan.Foto: Anna Lindblom

Letar svar på gåtorna kring diabetes

Nästan en halv miljon svenskar bedöms lida av diabetes. En av dem som vigt sin forskning åt att bekämpa sjukdomen är Anna Zetterqvist. Nu har hon fått pengar för att testa en helt ny metod i Sverige.

Profilen
Namn: Anna Zetterqvist
Ålder: 33
Bor: Malmö
Familj: Sambo och två barn
Gör: Post doc (forskare) vid institutionen för kliniska vetenskaper på Clinical Research Centre (CRC) i Malmö. Föräldraledig till en bit in på nästa år.
Intressen: ”Jag har alltid tränat mycket, men med två små barn är det inte så lätt. Men jag ser i alla fall till att komma iväg och åka skidor ett par gånger om året. Och så ofta jag kan tar jag på mig mina inlines och kör barnvagn nere vid Ribban.”
Aktuell: Anna Zetterqvist är en av 37 postdoktorer (varav sju från Lunds universitet) som i början av månaden fick dela på de 127 miljoner kronor som Svenska sällskapet för medicinsk forskning delar ut för år 2016. Anna Zetterqvists forskning syftar till att öka förståelsen för diabetes påverkan av blodkärlets innersta lager, bestående av så kallade endotelceller, och därmed i förlängningen kunna bekämpa de blodkärlsskador som utgör en vanlig och farlig komplikation vid diabetes.
Diabetes: Diabetesförbundet brukar uppskatta att cirka 450 000 människor har diabetes i Sverige. Vid diabetes typ 1 har kroppens egen produktion av insulin helt eller nästan helt slutat att fungera. Vid diabetes typ 2 kan kroppen fortfarande producera lite insulin, men den mängd som produceras räcker inte för kroppens behov. Cirka 85-90 procent av de diabetessjuka har typ 2-diabetes. Man räknar med att över en miljon människor i Sverige, mer än 15 procent av befolkningen, bär på arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes. Även levnadsvanor (mat, övervikt och stillasittande) anses spela en viktig roll vid uppkomsten av typ 2-diabetes.

Att hon skulle bli just naturvetare var på intet sätt ristat i sten under uppväxten i lilla Furulund, där hon tog sig an alla skolämnen med samma entusiasm.
– Att jag valde natur på gymnasiet berodde på främst på att jag var väldigt bred i mina intressen. Jag var egentligen lika intresserad av humaniora och samhälle som av matematik och naturvetenskap, och läste extrakurser i språk och internationell politik.
Även efter studenten tog det ett tag innan hon var redo att välja väg. Hon jobbade, reste och läste strökurser i så vitt skilda ämnen som kemi och kreativt skrivande.

– Sedan satte jag mig ner och tänkte efter. Skulle jag bli läkare? Jag var ju intresserad av medicin. Men jag kom fram till att nej. Det jag verkligen var intresserad av var ju forskning. Det lät spännande. Lite detektivarbete sådär.
Valet föll på biomedicin, som är en uttalat forskningsförberedande grundutbildning.
– Och den handlar ju om människor. Det visste jag att jag ville syssla med. Det där med djur och blad och sådant har jag aldrig varit så tänd på.
Redan under studietiden träffade hon Maria Gomez, professor i kardiovaskulär fysiologi, som hon så småningom skulle doktorera för.
– Det var under termin fem, när vi skulle tillbringa en dag i veckan ute på ett labb. Jag kände direkt att det här med fysiologi passade mig. Jag har alltid tyckt att det är intressant med träning och kost.

Efter avslutade studier fick hon frågan från Maria Gomez om hon ville ansluta sig som doktorand i hennes forskargrupp.
Det ville hon. Och det var nu hon kom att rikta in sig mot diabetes.
– Maria Gomez forskning handlade, enkelt uttryckt, om blodkärl. Om ett litet protein som aktiveras av socker, och då ändrar cellernas normala beteende.
Att förhöjt socker ställer till med stora problem i blodkärlen hos diabetiker är allmänt känt. Frågan var då om allvarliga följdsjukdomar till diabetes, orsakade av förkalkning av blodkärlen, skulle kunna stoppas om man bara fick proteinet att sluta göra skada.
Genom studier på möss med diabetes kunde man konstatera att jo, så tycks det vara.
– När man blockade proteinet kunde man helt få bort ökningen i åderförkalkning hos de diabetiska djuren.

En mycket spännande upptäckt, som för Anna Zetterqvists del dessutom resulterade i en doktorshatt, men tyvärr är steget långt från djurförsök till praktisk behandling av människa.
– Att något fungerar på möss betyder förstås inte att man genast kan tillämpa det på människor. Det blir ett litet glapp där.
Ett problem är att man – förstås – inte hur som helst kan plocka ut blodkärl ur människor, och forska på dem.
Här har dock Anna Zetterqvist, i den forskning hon ägnat sig åt sedan disputationen för tre år sedan, möjligen kommit ett litet steg på vägen.
Som så kallad post doc hos Jane Mitchell på Imperial College i London, dit hon kom våren 2015, fick hon möjlighet att kombinera sina kunskaper om det där besvärliga, sockeraktiverade proteinet, med Mitchells specialkompetens kring den så kallade endotelcellen.
Endotelcellen är den celltyp som bygger upp blodkärlsväggens innersta lager, förklarar Anna Zetterqvist. Den spelar förstås en central roll i alla blodkärlsrelaterade sjukdomsförlopp, och att kunna forska direkt på den skulle kunna ge många fruktbara resultat.

– Det känns ju logiskt att försöka angripa sjukdomen genom att slå på processen redan i kärlväggen.
Att bedriva forskning på insidan av folks blodkärl är emellertid ungefär så besvärligt som det låter. Men, förklarar Anna Zetterqvist, Jane Mitchell och hennes forskarteam är kanske en lösning på spåren.
– I kroppen finns nämligen något som kallas endotelprogenitorer. Det är omogna endotelceller som cirkulerar i blodet, och som upptäcktes så sent som 1997.
Genom att fånga in dessa fritt cirkulerande, omogna endotelceller, och få dem att föröka sig i labbet kan man sedan använda dem för viktig forskning om sjukdomsförloppen i kärlväggarna.
– Syftet med min tid i London var att lära mig den här tekniken, och ta hem den till Lunds universitet. Här bedrivs nämligen mycket av Europas allra bästa diabetesforskning.
Med ”här” menar hon, mer specifikt, Clinical Research Centre (CRC), som är Lunds universitets mötesplats för medicinsk undervisning, forskning och sjukvård, belägen på sjukhusområdet i Malmö.

Hit har hon nu återvänt, och det med en rejäl pott pengar i bagaget. Hon fick precis ett saftigt stipendium från Svenska sällskapet för medicinsk forskning, och sedan tidigare har hon en hygglig påse pengar från Hjärt- och lungfonden, som tillsammans kommer att finansiera hennes forskning i minst två år framåt.
– Det känns så lyxigt. Det jag nu vill kika på är hur diabetes påverkar endotelcellerna, ur ett så brett perspektiv som möjligt. Nu har jag med mig ett helt nytt verktyg. Nu gäller det att undersöka hur det kan användas.
Fast först ska hon avsluta sin mammaledighet. Yngsta dottern föddes för ett halvår sedan, och ytterligare några månader återstår innan det är dags att återinträda i tjänst. Är det svårt att hålla tankarna borta från forskningen, nu när hon har fått stipendium och allt? Hon skrattar åt frågan.
– Nej, tvärtom. Ibland kan jag snarast oroa mig över att det är så väldigt lätt, haha.
Tiden i England var rolig och givande, men nu är planen att stanna i Malmö.

– Jag tycker om att vara iväg, att ta in nya kulturer. Och London är underbart på många sätt. Men logistiken är inte rolig, eller boendemarknaden, och jag läste någonstans att folk lägger i snitt 45 procent av sin inkomst på barnomsorgskostnader. Dessutom trivs jag så bra i Malmö. Jag har hela min familj här.

Profilen
Namn: Anna Zetterqvist
Ålder: 33
Bor: Malmö
Familj: Sambo och två barn
Gör: Post doc (forskare) vid institutionen för kliniska vetenskaper på Clinical Research Centre (CRC) i Malmö. Föräldraledig till en bit in på nästa år.
Intressen: ”Jag har alltid tränat mycket, men med två små barn är det inte så lätt. Men jag ser i alla fall till att komma iväg och åka skidor ett par gånger om året. Och så ofta jag kan tar jag på mig mina inlines och kör barnvagn nere vid Ribban.”
Aktuell: Anna Zetterqvist är en av 37 postdoktorer (varav sju från Lunds universitet) som i början av månaden fick dela på de 127 miljoner kronor som Svenska sällskapet för medicinsk forskning delar ut för år 2016. Anna Zetterqvists forskning syftar till att öka förståelsen för diabetes påverkan av blodkärlets innersta lager, bestående av så kallade endotelceller, och därmed i förlängningen kunna bekämpa de blodkärlsskador som utgör en vanlig och farlig komplikation vid diabetes.
Diabetes: Diabetesförbundet brukar uppskatta att cirka 450 000 människor har diabetes i Sverige. Vid diabetes typ 1 har kroppens egen produktion av insulin helt eller nästan helt slutat att fungera. Vid diabetes typ 2 kan kroppen fortfarande producera lite insulin, men den mängd som produceras räcker inte för kroppens behov. Cirka 85-90 procent av de diabetessjuka har typ 2-diabetes. Man räknar med att över en miljon människor i Sverige, mer än 15 procent av befolkningen, bär på arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes. Även levnadsvanor (mat, övervikt och stillasittande) anses spela en viktig roll vid uppkomsten av typ 2-diabetes.

×