Nej till MP:s köttskatt
Det öppna, betade, landskapet är viktigt. Det innebär stora värden både som ett kulturlandskap och för den biologiska mångfalden. Ska vi klara av att behålla det och samtidigt behålla ett svenskt lantbruk måste svenska bönder få bättre villkor än de har idag.
Tyvärr finns det de som driver utvecklingen i motsatt riktning. Det senaste påhittet är att Miljöpartiet, eller åtminstone riksdagsledamoten Stefan Nilsson från Stockholms stad med ett par kollegor, vill införa en särskild köttskatt.
I Dagens Samhälle skriver de: ”Precis som vi beskattar bensin och diesel bör vi införa en klimatskatt som inledningsvis tar sikte på det röda köttet, för att sedan breddas till de andra livsmedel som har störst klimatpåverkan.”
En skatt ska alltså läggas på allt rött kött. Främst är det lamm och nöt man vill komma åt, det vill säga i första hand de djur som hjälper till att hålla landskapet öppet.
Exakt hur skatten ska utformas lämnar de osagt, men det är svårt att se hur den ska kunna utformas på något annat sätt än kronor per kilo eller något liknande.
Motivet är framför allt att man ska minska klimatbelastningen från djurhållningen och då framför allt metan från idisslare. Samtidigt finns det många andra miljökonsekvenser som man inte tar hänsyn till vid en sådan beskattning.
Sanningen är att det redan skett en kraftig minskning av antalet kor i Sverige. Mäter man dessutom den sammanlagda slakten i Sverige av nöt, häst, får och lamm så har den legat på runt 150 000 ton sedan 1950-talet enligt Jordbruksverkets statistik.
Konsumtionen av nöttkött har inte ökat de senaste tio åren heller.
Den stora skillnaden över tid är att svensken äter mer importerat kött. Ungefär hälften av nötköttet och 70 procent av lamm och får är importerat.
Detta gör att förslaget om en köttskatt är så oroande. Resultatet av om ett sådant förslag genomförs är lätt att förstå – allt nöt- och lammkött kommer att bli dyrare.
Det drabbar naturligtvis i första hand det kött som produceras i Sverige, med bland annat höga djurskyddskrav och låg antibiotikaanvändning, hårdast.
Smärtgränsen för priset kommer att passeras för ytterligare några. Kunderna, i butiker och i restaurangköken, kommer att i större utsträckning välja importerat kött.
Det är också mycket tveksamt om köttkonsumtionen som helhet kommer att minska i någon betydande grad.
Resultatet kommer att bli att vi ännu större utsträckning köper importerat kött, producerat under sämre förhållanden och med större användning av antibiotika.
Det är därför Miljöpartiets köttskatt inte bara är dålig för landsbygden och Sveriges bönder utan också för hälsa och miljö.
