Annons

Små­ska­lig­het i ur­ba­ni­seringen

Krönika Det som sågs som en uto­pisk fan­ta­si på 1970-talet är nu nå­got som är in­ter­na­tio­nell san­ning.
Opinion • Publicerad 27 oktober 2016 • Uppdaterad 25 november 2021

På 1970-talet la­se­rade Cen­terns Ung­doms­för­bund (CUF) lokalsamhällesidén. Den byggde på ett håll­bar­hets­tänkande, men handlade ock­så om att det var fel att bygga mil­jon­pro­grams­om­rå­den och vil­la­sam­häl­len med bara bo­städer utan vare sig ar­bets­platser, ser­vi­ce el­ler fri­tids­ak­ti­vi­teter. Det borde finnas fler funk­tioner i var­je kvarter.

Då var Karl-Erik Olsson, senare jord­bruks­mi­nis­ter och EU-par­la­men­ta­ri­ker, ord­fö­ran­de i CUF. An­dra i le­dningen var Lars Weine­hall, senare me­di­cin­pro­fes­sor i Umeå och råd­gi­va­re åt Maud Olofs­son, och Per-Ola Eriksson, senare en av kon­struk­törerna bak­om det eko­no­miska sa­ner­ings­ar­be­te som C och S sam­ar­betade om i mitten av 1990-talet.

Annons

Åsa-Nis­se-marx­ister och ”gröna khmerer” blev Ex­pressens och an­dra po­li­tiska mot­stån­da­res be­teck­ning på CUF. Ibland gick kan­ske det prin­ci­pi­ella re­so­ne­manget lite för långt, när det talades om att alla som bodde i ett sam­häl­le skulle kun­na jobba där och få i stort sett alla be­hov till­go­do­sedda. ”Järn­verk i var­je by?”, blev mot­ar­gu­mentet.

In­spi­ra­tionen till CUF:s pro­gram kom från Norge där sam­ma de­batt fö­rdes bredare i sam­häl­let. Den kan­ske ock­så kom från USA, där re­ak­tionerna på ri­vnings­ra­se­ri och sovstadsutbyggnad re­dan på 1960-talet varit starka. I en ton­gi­van­de bok i äm­net skrev för­fat­ta­ren Jane Jacobs (en­ligt Fo­kus) att var­je kvarter borde ha mer än en funk­tion – just det som CUF i Sve­ri­ge nå­gra år senare ville att lo­kal­sam­häl­lena skulle ha.

I dag är det en eta­ble­rad san­ning att flera av mil­jon­pro­gramom­rå­dena har blivit utan­för­skaps­om­rå­den, där de boende i stor ut­sträckning saknar jobb och där­för ock­så har be­tyd­ligt läg­re in­komster än an­dra. Som följd av ut­satt­heten har brotts­li­gor tagit över och styr om­rå­dena. Sten­kast­ning mot inte bara po­lisen utan ock­så mot am­bu­lanser och brand­bilar har fö­re­kommit på många håll.

De­batten om stads­pla­ner­ing förs ock­så på ett an­nat plan, inte min­st in­ter­na­tio­nellt. Chefen för FN:s or­gan för boende och be­byg­gel­se (UN-Ha­bi­tat) Juan Clos har ut­tryckt det som att ”vi måste stoppa ur­ba­ni­seringen i de former som nu på­går”.

Det handlar del­vis om att in­flyttningen till städerna i många länder är allt­för opla­ne­rad. Kåk­städer växer upp men även de mer ord­nade bo­stads­om­rå­dena byggs för en­si­digt, utan ”of­fent­liga rum” och gröna om­rå­den där män­ni­skor kan träffas, sam­ar­beta och koppla av.

För att inte kräva allt­för myc­ket mark be­höver städerna byggas tätare, en­ligt FN-or­ganet. Den dis­kus­sionen förs ock­så i USA. Där byggs inte läng­re stora köp­cent­ra långt bor­ta från bo­städerna. Ock­så i USA satsar städerna på att göra cent­rum mer le­van­de med både mer blan­dad be­folkning och mer va­rierad ser­vi­ce och an­dra funk­tioner.

Det som sågs som en uto­pisk fan­ta­si på 1970-talet är allt­så nu nå­got som är in­ter­na­tio­nell san­ning. Glesa för­orter med bara bo­städer vil­ket bygger på att var­je hus­håll har en, of­tast två, bilar över­g­es för tätare stads­kvar­ter med så­väl bo­städer som ar­bets­platser och af­färer.

Det in­ne­bär en mer små­ska­lig ur­ba­ni­sering, som kan­ske ock­så gör det möj­ligt att fort­sätta ut­veckla små­orterna och lands­bygden.

CUF:s lokalsamhällesidé på 1970-talet var inte så fel ändå.

Yng­ve Sunesson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons