Insamlingen till monumentet startar på julmarknaden i Lönsboda. Tommy Johansson från Lönsboda Samhällsförening organiserar projektet tillsammans med Sixten Svensson som skapat minnesmärket och Magnus Rosdahl som i många år kämpat för att 500-kronorssedeln med Karl XI ska försvinna. 1 juli nästa år blir den värdelös och därför hoppas han att många sockenbor byter ut den redan nu mot ett certifikat som bevis för bidraget. Foto: Privat
En liten del av Gert Kaffas stora målning av massakern i Örkened som pryder en vägg i medborgarhuset. Arkivbild

Hatade sedeln ska betala minnesmärket

Lönsboda Den 1 juli blir den av Lönsbodaborna hatade 500-kronorssedeln värdelös.
Samhällsföreningen erbjuder dock redan nu ett tillfälle att göra sig av med den i samband med att de planerar uppförandet ett monument för att bränningen av Örkened aldrig ska glömmas.

Det var i slutet av april 1678 som den svenska kungen gav ordern som än i dag väcker starka känslor bland Lönsbodaborna. Övertygad om att örkenedsborna låg bakom Loshultskuppen och i vredesmod över snapphanarnas framfart beslutade Karl XI att bränna gårdarna i socknen och döda alla män som kunde bära vapen.
Befolkningen blev varnad men 62 gårdar plundrades och brändes. Mer än hälften av invånarna flydde eller omkom i sviterna efter illdådet, men övriga byggde upp sina gårdar på nytt.

När 500-kronorssedeln lanserades av Sveriges Riksbank 1985 hade det gått 308 år sedan massakern i Örkened, men Lönsbodaborna hade inte glömt sin historia. Allraminst kanske Magnus Rosdahl som efter att ha tagit upp saken i den lokala S-föreningen, skickade in en protestskrivelse till den dåvarande ordföranden i Riksbanken Gunnar Sträng.

Sedan dess har det förts en kamp för att slippa bli påmind om det välplanerade men misslyckade folkmordet i Örkned varje gång en 500-lapp plockades fram.
Nu har Lönsboda Samhällsförening presenterat en lösning.
Genom att lämna in sina, snart ogiltiga, 500-kronorssedlar till föreningen hjälper man till att finansiera ett minnesmärke som man hoppas kunna resa i Lönsboda exakt 340 år efter bränningen: den 23 april 2018.
– Vi tycker att det är dags att det uppmärksammas, det har ju hållits undangömt i 340 år och Lundahistorikerna gör ju allt i sin makt för att förtiga detta. Jag har just suttit och läst massa artiklar om Skånes övergång till Sverige och då nämns över huvud taget inte detta illdåd. Detta är ju som bekant ett effektivt sätt att revidera historien, enligt gammal rysk stil, säger Sixten Svensson, som designat minnesmärket och just nu även jobbar på en ny bok om bränningen.

Minnesmärket ska utföras med en stor granitskiva från Svarta Bergen och 62 fiberljus som symboliserar de brända gårdarna och två små stenhus som symboliserar de oskadade husen.
– Tanken har funnits i massa år, jag tror det var tio år sedan jag blev uppringd av en man som undrade om jag hade någon idé till minnesmärke. Det hade jag inte då, men i våras kom jag på det här. Så då ringde jag tillbaka.

Invånarna i Lönsboda kommer att kunna rösta om var monumentet ska placeras och de får som sagt även möjlighet att bidra till det genom att byta ut sina 500-kronorssedlar mot ett certifikat. I övrigt hoppas föreningen att sponsorer, stiftelser och fonder kommer att bekosta minnesmärket.
– Vår målsättning är att det här ska återinföras i skolböckerna och att minnet om händelsen alltid hålls levande. I omvärlden är inte detta unikt och det blev ju aktuellt inte minst i Balkan där man förde ut den manliga delen av befolkningen i skogarna, sköt dem och grävde ner dem. Det var inte mer än 30 år sedan och det blir hela tiden kallare och kallare. Därför är det väldigt viktigt att vi håller detta minne vid liv så det inte upprepar sig.
– Churchill har sagt att ju mer vi vet om historien desto längre kan vi skåda in i framtiden och det är ett väldigt bra talesätt som passar mycket bra in här. Vi har ingenting att tjäna på att mörklägga och tysta, säger Sixten Svensson.

Dagens fråga

Tycker du att det är bra att den lägsta pensionsåldern höjs till 64 år?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar