Fritzon ska utreda kommunernas framtid

– Hade jag själv fått välja utredning så hade det faktiskt blivit den här. Jag har varit kommunalråd i många år och ser det nationella intresset i den här uppgiften, som det ska bli en stor glädje att leda.

Regeringen tog i förra veckan beslut om en ny omfattande utredning om hur framtidens kommuner ska utformas för att klara alla utmaningar och påfrestningar.

En bred parlamentarisk kommitté tillsätts, vilket är en förutsättning för att förankra utredningens förslag.

Någon ny stor våg av kommunsammanslagningar är inte aktuell, däremot en kombination av olika lösningar, förklarar Heléne Fritzon.

Kommunminister Ardalan Shekarabi betonar att regeringens mål inte är att minska kommunernas makt. Den decentraliserade välfärdsmodellen ska försvaras, därför väntas inga dramatiska reformer, däremot förändringar som är nödvändiga för att kommunerna ska klara de påfrestningar som många redan har.

I hans verktygslåda finns kommunsammanslagningar, ökad samverkan, olika typer av uppgifter för olika kommuner, så kallade asymmetriska lösningar och flyttning av vissa verksamheter från, eller till kommunerna.

Ser du en risk i att den kommunala självstyrelsen är hotad och att statens styrning ökar? Ministern har pekar ut cirka 50 kommuner som har det svårt i dag?

– Nej, jag ser inte den risken, eftersom direktiven är väl balanserade samt att detta är en principiell utredning där många olika förslag och åtgärder ska synas. Utredningen ska vara klar 2019 med flera förslag för att stärka kommunernas kapacitet.

Heléne Fritzon betonar att det måste finnas en nationell likvärdighet, som baseras på kommunalt självstyre.

Kommer kommunerna att få ett större inflytande över de nationella välfärdsfrågorna?

– Välfärdsuppdraget blir hela tiden större och större och kommuner växer och ser olika ut. Urbanisering, nyanlända, digitalisering och vissa kommuner har en stark befolkningsökning med stor tillväxt är faktorer som ser olika ut var man befinner sig. Det är till exempel inte säkert att en kommun med stor inflyttning betyder ökad tillväxt, förklarar Heléne Fritzon.

Nu ska hon lyssna och fokusera på uppdraget och besöka kommuner som står inför stora utmaningar.

Var och vilka utmaningar ser du i de skånska kommunerna?

– Jag vill inte peka ut några kommuner, men det finns stora skillnader i Skåne och olika förutsättningar.

Kommunsammanslagningar tillhör ovanligheten sedan den senaste kommunreformen 1974, då dagens kommungränser fick sitt utseende.

Heléne Fritzon är inte överraskad om det kommer initiativ underifrån om sammanslagningar.

– Det är inte givet att dagens 290 kommuner är den optimala lösningen på allt. Sammanslagningar måste ske frivilligt.

Heléne Fritzon är en av landets tyngsta kommunpolitiker, som sitter i styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, där hon även är ordförande i förhandlingsdelegationen med makt över löner till LO-förbundet Kommunal.

Den stora oron i kommunerna är hur man ska klara kompetensförsörjning och rekrytering.