Det billiga bara ett symptom

KRÖNIKA

Om man har skrivit ledartexter i sju år blir man sällan riktigt förbannad.
Men plötsligt händer det. Anders Ygeman ansåg att Malmöborna bidrog till den tunga brottslighet som leder till att folk skjuts på öppen gata i en stad som jag tycker väldigt mycket om. Det bland annat genom att klippa sig billigt. Inte genom att låta bli att vittna mot brottslingar, se mellan fingrarna med knarkhandel på öppen gata eller att cementera någon social ojämlikhet som föder hopplöshet, utsatthet och kriminalitet.
Genom hårklippning och taxiåkning. Bredvid stod stadens ledning och såg molokna ut, som om de också bekymrades svårt av billiga frisörbesök. Missförstå inte: konsumenten har ett ansvar för sina val. Man ska stötta den vita ekonomin och välja bort den svarta. Men det är varken hårklippning eller billig öl på Möllevångstorget som är anledningen till att folk skjuter varandra på gatan.
Det är ett symptom på sjukan, som är att man har gett upp om Malmö. Man accepterar att skolorna inte fungerar och ser en nedåtgående spiral som oundviklig. Ungarna kan inte läsa.

Vi vet säkert att utbildning gör skillnad för socialt utanförskap. Brist på framtidstro är en av de faktorer som skapar tung brottslighet. Unga som får möjligheter deras föräldrar inte hade begår mer sällan brott än de som växer upp i hopplöshet. Social utsatthet föder brottslighet. Inte etnicitet eller något annat som man tycker om att skylla på. Detta är statistiskt säkerställt. Det utanförskap som uppstår när en stads ledning resignerar inför en nedåtgående spiral är av en särskild sort. Hur ska medborgarna värja sig mot bilden av sitt hem som en förlorad stad, där det är oundvikligt att vilket bus med ett olagligt inköpt vapen som helst kan hålla invånarna som gisslan. Som om vad Malmö kan vara avgörs av hur många vettvillingar som kan få tag på en pistol.
Man accepterar att de många laglydiga personer som vill leva i fred och trygghet, fast de är låginkomsttagare eller bor i utanförskapsområden, inte kan få göra det. Som om det inte är därför man har ett rättsväsende och poliser på gatorna: för att man ska kunna känna sig säker även om man inte har råd att stänga in sig bakom en mur i ett fint kvarter.
En regering som tycker det är solidaritet att vägra hjälpa folk in på arbetsmarknaden genom att sänka trösklarna så den med kort utbildning eller sämre svenska kan försörja sig och struntar i att ungar i Malmö går ut skolan utan att kunna läsa bannar fattiga Malmöbor för att de klipper sig billigt för att de har dåligt med pengar.
Ygeman pratar konsumentansvar när Malmöborna fruktar för sin säkerhet – för att poliserna ställts vid Öresundsbron för att trakassera resenärer. Brott förblir olösta i Malmö, så att regeringen i Stockholm kan säga att de stoppat flyktingströmmen. Eller tja, 0,08 procent av den. Några hundra har stoppats utan pass sedan gränskontrollerna infördes. De flesta av dem har enligt polisens uppgifter haft uppehållstillstånd. Detta har kostat miljarder för näringslivet och folk har fått sluta sina jobb på andra sidan bron.
Kostnaden för Malmöbornas trygghetskänsla är svårare att värdera. Utan framtidstro är det skitsamma var folk klipper sig.
Jodå, man kan tydligen fortfarande bli förbannad.