Ingen kommunkris
Kommunernas ekonomi förra året var ovanligt god, enligt den rapport som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, lade fram häromdagen. Bara sju kommuner och tre landsting redovisade underskott. Det visar att talet om kris för kommunerna är överdrivet.
En huvudorsak till överskotten är dock det extra statsbidraget för att hantera flyktingsituationen som regeringen beslutade om och som för många kommuner kom så sent att det inte kunnat användas ännu. För de flesta kommer kostnader som kräver finansiering framöver, så statsbidraget kommer säkert att gå åt.
Det är också positivt att den högre nivån på statsbidraget permanentats, vilket är nödvändigt för att alla kommuner ska kunna klara en god service till medborgarna.
Ett tecken på den stabila kommunala ekonomin är också att bara ett landsting och 20 kommuner sett sig tvungna att höja skatten för i år, samtidigt som sex kommuner sänkt skatten. Totalt innebär det dock en höjning av den genomsnittliga kommunalskatten till 32,12.
För de kommuner som har högst skatt ligger dock nivån betydligt högre. Högst skatt i år har Dorotea i Västerbotten med 35,25.
Det är värt att notera att till och med LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, som annars inte brukar ha något emot skattehöjningar, varnat för att kommunal- och landstingsskatten är på väg att bli för hög. Samtidigt har de kommuner som har högst skatt ofta problem med att klara service till medborgarna.
Skatteutjämningssystemet har på nytt angripits av moderater från Stockholmsregionen, trots att det inte ger tillräcklig utjämningseffekt för att garantera likvärdig service i hela landet.
För att stärka likvärdigheten men också för att undvika stora framtida kommunalskattehöjningar borde staten öka statsbidragen i en skatteväxling som ger kommunerna möjlighet att samtidigt sänka skatten.
