Familjehem: ”Man måste ha tid och ork”
Lena väljer att vara anonym. Under årens lopp har hon och Lasse haft flera kriminella ungdomar med missbruksproblem och vill för deras skull inte skylta med sina namn.
Just nu har familjen en grabb i tidiga tonåren som har bott hos dem sedan han var tre år.
– Han är som en familjemedlem och det är viktigt att de barn man tar hand om verkligen behandlas som alla andra i familjen. Det är jätteviktigt.
– För mig har det varit en glädje att kunna hjälpa barn och unga som har det tufft.
Men Lena medger att det inte alltid är en dans på rosor. Även om hon och hennes man gör allt de kan för att barnet ska trivas och ha det bra finns det ett djupt hål i deras hjärtan.
– Vi kan ju inte ersätta föräldrarna. Det finns det nog ingen som kan. Övergivenheten finns alltid där innerst inne.
De har bra kontakt med pojkens föräldrar och andra släktingar. Men så har det inte alltid fungerat med andra placeringar.
Hon berättar om en pojke de hade vars pappa styrde och ställde och lade sig i så mycket att placeringen fick brytas.
Vad ska de som går i familjehemstankar tänka på?
– Att man måste ha tid över. Har svårt att tänka mig att två heltidsarbetande föräldrar skulle få ett familjehem att fungera. Men det är min åsikt.
