Fem av nio är nya i riksstyrelsen för LRF ungdomen, varav den norrländska hallänningen Annika Hägglund är den enda från Halland. Foto: Oskar Svensson
Det är många motioner som man har tagit tag i, allt från äganderätt vad det gäller när energibolag gör intrång på lantbrukarnas mark som inte har något att säga till om, djurskydd och snöskotrar bland annat. ”Det är väldigt brett, stort och smått men allt är viktigt att lyftas fram.” säger hon. Foto: Oskar Svensson
Själv bor Annika Hägglund och hennes sambo i en villa men tankar i framtiden är att flytta in på gård. ”Vi är intresserad av att ta över en gård. Men det är något man måste vara riktigt säker på innan man ger sig in i det. Även om vi är det så vet vi inte när det kan bli aktuellt”, säger Annika. Foto: Oskar Svensson

IVRIG. Hon vill lyfta fram det positiva och få fler ungdomar att lockas till lantbruket, oavsett ingång. Detta är frågor som berör för Annika Hägglund, som är invald som enda hallänning i LRF:s ungdomens riksstyrelse.

Som tvååring var hon med sina föräldrar varje dag i ladugården då de tog över familjens ekologiska mjölkgård i Njutånger utanför Hudiksvall. Intresset för gårdslivet, djur och framförallt hästar infann sig snabbt hos henne.
– Jag bodde nästan i ladugården, minns Annika Hägglund, 26.
Senare i livet fanns tankar på att en dag ta över gården för hennes del, men hon valde andra vägar.

– Tanken från början var att jag skulle ta över gården, men eftersom jag flyttade och kanske inte var bonde i den bemärkelsen så kändes det inte riktigt aktuellt, även om det var jättekul, säger Annika och berättar att mellansystern Madeleine troligtvis tar över gården i stället i framtiden.
Men genom uppväxten bär hon med sig den rent kunskapsmässiga delen.

– Vi hjälpte till mycket med djuren och så. Det har varit lärorikt. Vi fick ta ansvar för dem och fick lära oss att få saker gjorda, säger Annika.
Sin vilja att påverka har hon efter pappa, som var engagerad i flera olika föreningar och organisationer.
Efter några år i LRF-ungdomens lokala styrelser blev hon i början av året invald i riksstyrelsen, för medlemmar under 36 år, en ungdomsorganisation för ”stora” LRF.
– Det känns jättekul att först och främst bli tillfrågad av valberedningen. Det betyder ju att de tror att jag kan uträtta någonting. För min del är det kul att få förtroende, säger hon och fortsätter:

– För mig var det inget att fundera över, för jag tycker det är både roligt och viktigt. Sedan träffar man mycket folk med liknande intressen från hela landet.
Hon känner att hennes styrka är att se det breda perspektivet inom lantbruket.
– Jag är inte så spetsintresserad av någonting, som många kanske är, som kor eller maskiner, utan jag är mer för helheten och att visa på att man kan driva ett lantbruk som företagare i Sverige, det är ont om sådana.
– Jag tycker det är otroligt roligt med jordbruk, lantbruk och allting inom de gröna näringarna. Lantbruket är så mycket mer.
– Det jag vill jobba för är att få fler unga och även de ungdomar som inte har någon direkt lantbruksbakgrund från uppväxten, att inse hur bra och stor variation det finns i att jobba inom de gröna näringarna, säger hon.
Annika berättar vidare:
– Lantbruket består inte bara av att vara bonde, utan det finns så mycket runtomkring. Det är ett väldigt tekniskt arbete. Så det finns stora möjligheter och många områden att jobba med inom den här branschen.

Till vardags arbetar Annika Hägglund som växtodlingsrådgivare på Växa i Falkenberg.
– Det är viktigt att lyfta fram de positiva sidorna av lantbruket.
– Det har varit så negativt kring lantbruket de senaste åren, med bland annat dåligt mjölkpris, och det skiner igenom, tycker jag. Det är de svarta rubrikerna man hör och ser. Så man måste lyfta fram det som är bra, annars vågar ingen söka sig till lantbruket och de gröna näringarna om man inte hör något positivt, för det finns mycket bra också. Det finns bra förutsättningar, berättar Annika med stor inlevelse och säger i nästa andetag:
– Vi upplever att LRF tar oss på allvar.

Det gäller att sprida kunskap om vad lantbruket verkligen innebär. För det är inte som på Bullerbytiden, utan i dag är det stora företag man driver.
Hela landet kan lära av varandra, menar hon.
– Det är nyttigt att se och lära om vad andra lokala regioner gör för att kunna bli ännu bättre.
– Det är viktigt för hela Sveriges lantbruk att få samma möjligheter och kunna konkurrera på samma villkor som grannländerna för att vi ska kunna sälja våra produkter så måste vi ha bra konkurrensvillkor. Det är viktigt för hela lantbruket i Sverige för att det ska kunna finnas kvar, säger hon.
Som inflyttad norrlänning i Halland ser hon hur långt framme Halland är.

– I Halland är det otroligt tätt med gårdsbutiker. Där sticker Halland ut med att det finns så många lokala gårdsbutiker som säljer sitt eget kött och andra egna produkter.
– Dessutom finns det bra och variationsrika odlingsmiljöer av slätt och skogsområden i ett och samma landskap. Det är ett bra lantbruksområde, säger Annika.

Som ledamot är hon vald på två år. Hon lever i nuet.
– Vi får se vad som händer. Just nu känner jag mig glad och nöjd över att jag kom med i detta, så får vi se hur och om det utvecklas till något annat.