Tommy Johansson inspekterar stenen i diabas (den obearbetade i bakgrunden), som ska bli en del av minnesmärket över Örkeneds bränning. Håkan Svensson, förman på Swimpex Granite, har pekat ut stenen för Tommy Johansson på toppen av reststensupplaget. Foto: Andreas Örwall Lovén
Tommy Johansson inspekterar den obearbetade stenen i diabas som ska komma att ingå i ett minnesmärke äver gårdsbränningen i Örkened 1678. Foto: Andreas Örwall Lovén

Nya steg mot monument

Lönsboda Stenen bara ligger där och väntar. Men det krävs nära 250 000 kronor för att ställa monumentet i ordning.
Med stöd av kommun, invånare och företagare tror Tommy Johansson att allt är klart om ett år, 340 år efter Örkeneds bränning.

Regnet strilar ner och bilen sladdar i gyttjan. Men upp på toppen av ”berget” (reststensupplaget) kommer vi, tätt efter Håkan Svensson, förman på Swimpex Granite.
Där uppe ligger stenen i diabas som är utpekad som blivande monument.
Lönsboda samhällsförening hoppas att inviga monumentet, eller minnesmärket, den 22-23 april 2018.
Då har det förflutit 340 år sedan 62 gårdar i trakten brändes ned av svenskarna.
– Det är faktiskt första gången jag ser stenen på riktigt, säger Tommy Johansson, ordförande Lönsboda samhällsförening.
Tanken är att den 2,5 ton tunga stenen ska placeras på gamla busstorget i Lönsboda.

Den ska vila på en sockel och perforeras med 62 hål, ett för vardera nedbränd gård. I hålen, som ska borras av Kullaro, ska fiberljus monteras.
De två gårdar som skonades vid bränningen ska symboliseras av två hus av svart granit.
Med alla kostnader landar man någonstans mellan 200 000 och 250 000 kronor, spår Tommy Johansson.
– Vi vill ha det högklassigt och då kostar det mycket. Det ska vara lång livslängd på minnesmärket.
Idén att uppmärksamma händelsen – som Tommy Johansson kallar ett historiskt fall av etnisk rensning – föddes i fjol. En grupp bildades för att verka för ett minnesmärke. Arbetet inlemmades sedan under Lönsboda samhällsförening.

–Det här är en händelse som satte sina spår i bygden långt in på 1800-talet. Halva befolkningen försvann sedan gårdarna brändes ned och det var först med sten- och korgindustrierna som trakten repade sig, säger Tommy Johansson.
Det är viktigt att hålla liv i historien, anser han. I förlängningen skapar det även möjligheter för den lokala turismnäringen.
– Det blir ingen lämmelvandring till ett monument men man ska se det som en kugge i en helhet, en del i ett större perspektiv med lokala attraktioner och sevärdheter.
Kommunen stödjer projektet med 50 000 kronor, givet att föreningen klarar resterande kostnader.
Tommy Johansson hyser gott hopp om att man ska få in de pengar som behövs.
– De lokala företagarna stöttar föreningslivet så mycket de kan, så även nu.
Föreningen har även ansökt om pengar från sparbankstiftelsen.
I samband med julskyltningen såldes certifikat för 500 kronor (en referens till Kung Karl XI som beordrade bränningen och som pryder den sedel som försvinner vid halvårsskiftet).
Certifikatet är ”pergamentliknande” och man får sitt namn på det.
– Vi sålde 22 stycken och ska sälja igen på Lönsbodadagen 6 maj. Men man kan skänka mindre belopp om man vill det.
Föreningen kommer även att sätta en bronsplatta på fundamentet för dem som skänkt 5000 kronor eller mer.

Lönsbodabörige konstnären Peter Arnesson har skänkt 62 grafiska blad, med motiv av bränningen.
–Peter är lönsboait i själ och hjärta. Vi ska sälja de grafiska bladen för 950 kronor styck.
Monumentet ska placera på den gröning med två flaggstänger som finns på gamla busstorget.

Dagens fråga

Tycker du att det är bra att den lägsta pensionsåldern höjs till 64 år?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar