Stå upp mot Erdogans hot mot det fria ordet

På sön­dag hålls folk­om­röstningen om en ny kon­sti­tu­tion i Tur­ki­et. Då av­görs om pre­si­dent Erdogan även kon­sti­tu­tio­nellt ska få all makt el­ler om han måste nöja sig med att i prak­tiken sty­ra oin­skränkt men med risk att för­lora sin ab­so­luta ma­jo­ri­tet, som han gjorde i det näst senaste par­la­ments­valet.

Det var hans val­för­lust då, när hans par­ti AKP inte ens fick egen ma­jo­ri­tet, som gjorde att han åter­startade kriget mot kurderna ef­ter i flera år att för­handlat om ökade rät­tig­heter för kurderna.

Han bloc­kerade alla för­sök att bilda en ny rege­ring och ut­lyste istäl­let ny­val, där AKP fick lite större stöd men långt­ifrån den ab­so­luta ma­jo­ri­tet som krävs för att ändra kon­sti­tu­tionen. Där­av folk­om­röstningen.

För­trycket ökar, ef­ter för­söket till mi­li­tär­kupp som ge­nom­fö­rdes i som­ras. Vem som ligger bak­om är i högsta grad oklart, även om Erdogan har tagit chansen att peka ut sin forne al­lie­rade, nu­me­ra fi­en­de, Gülen som an­sva­rig. Många miss­tänker att Erdogan själv låg bak­om.

Ef­ter kupp­för­söket har tio­tu­sen­tals an­ställda inom of­fent­lig för­valtning, lä­ra­re och po­liser av­skedats. Tu­sen­tals har fängslats.

Det gäller ock­så många jour­na­lister. Re­dan före kuppen över­tog staten de flesta fria tid­ningar och tv-ka­naler el­ler tvingade dem till ned­läggning. Nu hotas hund­ra­tals jour­na­lister av långa fäng­el­se­straff bara för att de gjort sitt jobb.

Sve­ri­ge och EU borde pro­te­stera mer hög­ljutt, utan hän­syn till flyk­ting­av­talet.

Yng­ve Sunesson