I vilket Europa vill vi leva?
EU genomgår en smärtsam förändring. Ungern accepterar inte självständiga universitet. Polen tolererar inte oberoende journalister. Rumänien plågas av korruption. I Polen, Ungern, Grekland, Frankrike, Österrike, Nederländerna, Tyskland, Danmark, Norge och Sverige har högerpopulistiska partier vuxit sig starka. EU är fundamentalt oenigt om ansvaret för flyktingpolitiken. Storbritannien lämnar EU. Därför behövs ett svar på frågan Vilket Europa vi vill ha? Här är mitt svar:
I nordvästra Europa föddes upplysningstanken. Den innebär att samtal och beslut baseras på rationalitet och fakta, inte främst föreställningar och känslor. Universitets och tidningars frihet skyddas liksom partiers och fackföreningars. Kulturen är fri. Upplysningstanken innebär rolldelning. Religion är en privatsak och det offentliga livet är fritt från religion.
Religionsfrihet är självklar, liksom att undervisningen är helt sekulär.
I Europa föddes idén om rättsstaten, land styrs med lagar stiftade av folkvalda medan jurister dömer.
Europa ska byggas på tekniska och ekonomiska framsteg så att standarden stiger för alla. Det innebär fler jobb med höga krav på kunskaper och fortsatt färre jobb med låga krav. Alla individer ska rustas med kapacitet för att vara såväl fullvärdig arbetskraft som medborgare. Modernitet är att reducera manuella ansträngningar i arbetet och ersätta med teknik och kunskaper.
Marknader är helt nödvändiga för effektiva utbyten. Men rörlighet av kapital och människor är inte liktydigt med frihet och välfärd för alla. Otyglade marknader gynnar inte samarbete mellan människor. Frihet är något större än marknader.
Individen värderas inte efter gruppegenskaper som kön, etnicitet, religiös tillhörighet, ålder, sexuell läggning eller samhällsklass. Däremot är det rationellt att värdera talang, flit, tålamod, utbildning, ansvar och bidrag till samhället.
Europas erfarenhet från 1930-talet ska ständigt påminna om hur illa det går om tillhörighet till grupp är utgångspunkten för normerna i samhället.
Män och kvinnor är självständiga och jämställda individer. De har var för sig såväl skyldigheter och rättigheter till arbete samt omsorg om eventuella barn. De har individuell rätt till vård och äldreomsorg samt ekonomisk trygghet som täcker bortfall av inkomster.
Demokrati kräver samtal som förutsätter mer än basala kunskaper. Demokrati innebär tolerans och respekt för andras intressen. Hälften av ungdomarna i Europa ska gå på universitet. Men individer ska inte behöva tillhöra utbildningseliten för att få ett anständigt jobb med schysta villkor. Europa har inget delat medborgarskap för individer med olika uppgifter eller för dem som är födda i Europa eller utanför.
Individer i en nation bör vara så jämlika att de har en känsla av ett delat öde. Alla medborgare har lika värde och skyldigheter mot varandra och naturen. Det är bara genom en känsla av ett delat öde det går att få stöd för omfattande ansvar för andra människor och för klimatet.
Plikter mot det allmänna som skatter eller ansvar för andra måste trots allt begränsas och fördelas efter förmåga för att accepteras av ett flertal.