Nu sätts fotografierna i fokus

Årets upplaga av Malmö Fotobiennal har som tema Society of the Spectacle, Skådespelsamhället. Titeln är lånad från den franske författaren Guy Debords bok från 1967. Den bidrog starkt till de samhällskritiska formuleringar som låg till grund för den franska studentrevolten 1968 vilken sedan spred sig över världen och vände upp och ner på alla hävdvunna värderingar.

Utvecklingen från 1968 och framåt har lett till att världen i dag befinner sig i en milt talat turbulent situation då stater och demokratiska värderingar skakar i sina grundvalar – och det är detta synnerligen dagsaktuella scenario som man med hjälp av ett urval om ca 50 internationellt verksamma fotografer vill kommentera, penetrera och analysera i årets biennal.

Officiellt invigs Malmö Fotobiennal 2017 först den 9 juni på Galleri Vasli Souza med utställningen Korean dreams av den kanadensiska fotografen Nathalie Daoust. Fördelad över närmare ett 20-tal gallerier, museer och andra utställningslokaler inte bara i Malmö utan även i Lund (Kulturen), Helsingborg och Köpenhamn (Fotografiskt Center) pågår den sedan fram till den 18 juni.

Inofficiellt har den redan börjat. I Helsingborg visar Dunkers kulturhus sedan flera veckor tillbaka Italia med fotografier av Anders Petersen, Lorenzo Castore och Martin Bogren.

Med vernissage redan den 3 juni presenterar Malmö Konsthall Subjektiv – Film och fotografi i urval av Objektiv. Objektiv är en norsk fototidskrift som grundades 2010 av tre norska fotoentusiaster, Nina Strand, Susanne Saether och Ida Kjerulf som vid sin sida i redaktionen också har två amerikaner, konstnären Lucas Blalock och skribenten/kuratorn Brian Sholis.

Det är dessa fem som med nytillträdde Konsthallschefen Mats Stjernstedts goda minne initierat och kuraterat utställningen, där nio fotografer (tre från Norge, fyra från USA och en från vardera Kanada och England) deltar. Med stillbilder, videoverk och affischer sägs de utreda ”den friktion som uppstått mellan det subjektiva, det kollektiva och det politiska” i dagens rådande politiska situation.

Gemensamt för de nio är vidare att de – enligt pressmeddelandet – ”berör en aktuell politisk situation och strategiskt iscensätter subjektivitet och dess politiska potential – eller vanmakt. Samtliga verk… spänner från det rent dokumenterande till en post-internet estetik centrerad runt gränssnittet”.

Undantaget direkta anspelningar på Donald Trump är de antydda politiska situationerna långt ifrån uppenbara och när det gäller den ”post-internet estetik” som sägs vara centrerad runt ”gränssnittet” (om jag förstått det rätt en datateknisk term som syftar på en ”kontaktyta” [=förbindelselänk?] mellan en dator och något annat).

I mina ögon använder sig kuratorerna av elitistiskt fikonspråk som förvirrar och skapar avgrunder mellan utställare och betraktare i stället för att använda ett språk som klarlägger och kortar avstånden. Vilket skulle behövas.

Med vissa undantag, bland annat Zoe Leonards nostalgiska svartvita amatörfoton från 1940- och 50-talen, Basma Alsharifs video Comfortable in Our New Homes och Sandra Mujingas närbilder av hotade bergsgorillor som inte behöver beskrivas för att tala direkt till betraktaren, är utställningen långt ifrån lättillgänglig.

Som bruksanvisning fungerar en engelskspråkig katalog som bygger på intervjuer med de utställande konstnärerna, som samtliga är kvinnor.

Enligt kuratorn Lucas Blalock därför att de är bäst ägnade att tolka och beskriva de skeenden som utspelas på dagens politiska scen. Jag känner mig långt ifrån övertygad.

Lunds Konsthall är inte involverad i årets fotobiennal. Som ett led i universitetets 350-års jubileum visas i stället fram till den 17 september Dit vindarna bär - en tillbakablick på konst som under senare år skapats av elever och lärare vid Malmö Konsthögskola.

En välhängd utställning som bjuder på roliga och delvis överraskande återseenden.