Säkerhetschefen Anders Nählstedt i Hässleholm.
Ett av migrantlägren låg i det som kallas Paradiset, i dag finns ett nytt i skogen kring Galgbacken som ska tömmas så fort det finns personal till det. Bara i år har rivning av läger kostat kommunen upp mot en kvarts miljon kronor. Arkivbild

Lägren ett problem som bara flyttas runt

Hässleholm De senaste två åren har kommunen tömt omkring tio migrantläger och nu är det dags igen.
– Vi måste hålla på reglerna, det är inte okej att ta en bit mark i besittning, säger Anders Nählstedt, säkerhetschef.

Han har semester, men betar ändå av ett antal ärenden, ett av dem är migrantlägret i skogen vid Galgbacken.
– Så fort vi har fått ihop folk ska vi tömma det, säger han och berättar att det brukar gå lugnt till.
– Vi talar om för personerna att det inte är tillåtet att bo som de gör, att det är bättre att de reser tillbaka till sina hemländer.
– De säger att de har det sämre där hemma och vill att vi ska ge dem bostäder, något som inte är möjligt.
Nu är det sommar med en hyfsad värme, men snart blir det vinter och då är det inte hälsosamt att bo i tält och skjul.
– Så länge de är på kommunens mark kommer vi att be dem flytta. De vet vad det handlar om, de packar ihop sin tillhörigheter och flyttar på en dag. Några hundra meter bort, säger Anders Nählstedt, som också konstaterar att:

– Ett läger där folk har bott i kanske två månader och uträttat sina behov är inte så roligt att tömma för kommunpersonalen.
– Dessutom måste vi ha tolk med oss så att riva ett bosättning är kostsamt, säger Nählstedt och uppskattar att sanering av migrantläger hittills i år har kostat upp emot en kvarts miljon kronor.

Han pratar om ett samhällsproblem och då handlar det inte bara om det faktum att migranterna tar mark i besittning och tigger pengar för sin överlevnad utan också om exempelvis säkerheten.
– Det eldas mycket även om det är eldningsförbud och om vi släpper på reglerna blir det förmodligen fler som bosätter sig så här, tror Nählstedt.

Nyhetsbrev

Veckans ibladningar