Annons

Ut­veckla sam­ar­be­tet i Nor­den

Krönika Det nor­diska sam­ar­be­tet är unikt ge­nom den långa tra­di­tionen, språk­ge­men­skapen och den kul­tu­rella när­heten.
Opinion • Publicerad 20 juli 2017 • Uppdaterad 24 november 2021

Det nor­diska sam­ar­be­tet är en fö­re­bild för mån­ga an­dra ländergrupper i världen. På mån­ga sätt är det unikt ge­nom den långa tra­di­tionen, språk­ge­men­skapen och den kul­tu­rella när­heten.

I en ny in­tres­sant bok, Nor­den sett ini­från (Santérus för­lag), skriver ett an­tal ti­digare nor­diska äm­bets­män, po­li­ti­ker och fors­ka­re om det nor­diska sam­ar­be­tet, hur det ut­vecklats och vad det kan bli.

Annons

Re­dan i slu­tet av 1800-ta­let in­leddes ett sam­ar­be­te för att sam­ordna lag­stiftning i de nor­disk länderna när nor­diska ju­rist­mö­ten började hållas. På flera ci­vil­rätts­liga om­rå­den sam­ordnades re­gel­verken vil­ket un­der­lättade eko­no­miska och pri­vata kon­takter över gränserna.

Det nor­diska sam­ar­be­tet har till stor del drivits på un­der­i­från, ge­nom med­bor­gar­kon­takter. 1919 bil­dades Fö­re­ningen Nor­den i Sve­ri­ge, Norge och Dan­mark, nå­gra år senare i Is­land och Fin­land. De­ har be­tytt myc­ket för den nor­diska tan­ken. I dag ser få det som en ut­lands­re­sa att åka över en nor­disk gräns.

Ef­ter an­dra världs­kriget för­sökte fram­för allt Sve­ri­ge få till stånd en nor­disk för­svars­uni­on. Det lyc­kades inte, utan tre länder gick in i Nato, Fin­land tvingades skriva på en samarbets- och bi­stånds­pakt med Sov­jet­unio­nen och Sve­ri­ge fort­satte sin ne­ut­ra­li­tets­po­li­tik.

Del­vis som följd av det­ta miss­lyc­kan­de bil­dades Nor­diska rådet 1952, där par­la­men­ta­ri­ker från de nor­diska länderna samlas för att dis­ku­tera och re­kom­men­dera re­ger­ingarna oli­ka ge­men­samma lös­ningar.

1950-ta­let var det nor­diska sam­ar­be­tets guld­ål­der, kon­sta­terar bokens re­dak­törer Cla­es Wik­lund och Bengt Sun­de­li­us. Då in­fö­rdes för med­bor­ga­rna vik­tiga re­former som pass­fri­het, ge­men­sam ar­bets­mark­nad och ett ge­men­samt so­ci­alt skydds­nät.

Men sam­ar­be­tet har inte bara haft fram­gångar. Nordek-planerna på ett ut­vecklat eko­no­miskt sam­ar­be­te ef­ter att EU-dörren verkat stängas av franske pre­si­denten de Gaul­le miss­lyc­kades. Istäl­let bil­dades den nor­diska in­ves­te­rings­banken.

Ef­ter Dan­marks och fram­för allt ef­ter Fin­lands och Sve­ri­ges EU-in­trä­de har det nor­diska sam­ar­be­tet gått i stå. EU-re­glerna hindrar ibland nor­diska sär­lös­ningar, och ländernas re­ger­ingar prio­ri­terar EU-sam­ar­be­tet före nor­diska lös­ningar.

De senaste åren har dock för­svars­po­li­tiskt sam­ar­be­te inom Nor­den ut­vecklats, nå­got som var tabu att dis­ku­tera öp­pet un­der det kal­la kriget. Det be­skrivs av bland an­dra den för­re finske för­svars­mi­nis­tern Jan-Erik Ene­stam.

I ett av­slutande ka­pi­tel tit­tar de båda re­dak­törerna fram­åt och dis­ku­terar hur det nor­diska sam­ar­be­tet kan ut­vecklas. De kon­sta­terar att de på­dri­van­de nor­disterna har blivit fär­re på senare år. En ny­start be­hövs.

Var­för inte slå ihop ländernas Fö­re­ningen Nor­den till en ge­men­sam med en ledande expolitiker i spetsen? Det skul­le kun­na bli en mer på­dri­van­de or­ga­ni­sa­tion.

Annons

Di­rekt­val till Nor­diska rådet, kan­ske ge­nom ”dub­bel­man­dat” så att folken bland sina riks­dags­le­da­möter väljer ock­så Nor­diska rådets le­da­möter, är ett an­nat för­slag.

Så­väl de in­tres­santa re­do­vis­ningarna som de fram­åt­syf­tan­de för­slagen är väl värda att dis­ku­tera. Norden­sam­ar­be­tet kan ab­so­lut ut­vecklas även på 2000-ta­let.

Yng­ve Su­nes­son
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons