Nya jobb kan ersätta de gamla
Industrirobotar har sedan länge blivit en naturlig del av produktionen. Många tunga och riskabla industrijobb har försvunnit genom att ersättas av robotar, som inte behöver några kafferaster.
Inom journalistiken diskuteras hur robotar kan skriva notiser om rutinartade händelser utan att det märks att det är en robot istället för en journalist som formulerat sig.
Det har till och med gjorts experiment med att låta avancerade robotar skriva musik, som även experter har svårt att skilja från den musik som Mozart skrev en gång.
Kommer robotarna och digitaliseringen att hota jobben? Den farhågan är vanlig och ska inte avfärdas. Omställningen, när robotar tar över viss arbetsuppgifter – det finns spekulationer om att 40 procent eller mer av dagens jobb kan försvinna – innebär självfallet att många enskilda personer drabbas, när deras jobb försvinner.
Men i det stora hela finns möjligheter att de gamla jobben ersätts av nya. Hittills har utvecklingen visat att det är så. Ibland ökar också yrken som teoretiskt skulle minska genom automatisering, därför att nya behov uppkommer. Med ökad kapacitet tack vare robotiseringen kan handeln öka sitt sortiment eller ge bättre service, vilket kan skapa nya jobb.
Sverige är ett gott exempel på det. Sedan 2006 har många jobb rationaliserats bort inom både industrin och handeln. Ändå har sysselsättningen ökat starkt.
Det är inte låglönejobb som tagit över. Lönekostnadsandelen har inte minskat och ojämlikheten i arbetsinkomster har inte ökat den här perioden, pekar nationalekonomen Stefan Fölster på i boken Robotrevolutionen, som är mycket optimistisk om möjligheterna.
Hela EU:s sysselsättning har faktiskt ökat under den här perioden, trots den djupa ekonomiska krisen efter 2008. Länder med hög sysselsättning har automatiserat mer än genomsnittet men fört en politik som underlättat att skapa nya jobb. Därför har sysselsättningen kunnat hållas på en fortsatt hög nivå.
Däremot har USA:s sysselsättning inte varit lika stark, vilket kan förklara den politiska populismens framgångar.
Det finns forskare som studerat sambandet mellan automatisering och populism och konstaterat att människor som missgynnats på arbetsmarknaden av automatisering är mer benägna att rösta på populistiska alternativ. Människor som förlorar ett medelinkomstyrke och har svårt att hitta ett nytt jobb eller hamnar i ett låglönejobb blir av naturliga skäl missnöjda. Det kan delvis förklara Donald Trumps framgång i presidentvalet.
Det hoppingivande är alltså att det med rätt politik går att skapa nya jobb när de gamla försvinner. Samtidigt måste naturligtvis de individer som drabbas av rationaliseringar hållas så skadeslösa som möjligt.
Det ökar kraven på omställningshjälp, livslånga utbildningsmöjligheter och ett fungerande ekonomiskt skyddsnät.
Men viktigast är att en politik förs som underlättar för nya jobb, genom att beskattningen på arbete minskas och genom att regler och byråkrati hålls nere.
Då kommer gamla, bortrationaliserade jobb att ersättas med nya, precis som det alltid fungerat.
