ingen avfart från 21 till hässleholm nord 2016
Till höger slumrar området dom skulle bli omlastningsterminal från järnväg till bil som stannade vid att bli ett nu rätt uppväxt kalhygge.

Storsatsning väntar på misslyckat hygge

HÄSSLEHOLM Det hettar till om kommunens industrimark.
I höst ska fullmäktige ta ställning till att satsa 130 miljoner kronor på att göra Hässleholm Nord till industriområde, kanske med en stor laxindustri.

Det betyder bland annat att på nytt ansöka hos Trafikverket om att få en avfart från väg 21 in i området.

Området det handlar om är det samma som skulle hysa torrhamn Skåne (Dryport Skåne). Ett projekt som havererade 2013, efter att statliga Jernhusen dragit öronen åt sig. Då hade kommunen redan hunnit investera 50 miljoner kronor i projektet.
Kvar stod kommunen med ett rejält kalhygge som det saknades behov av.
Men nu saknas det industrimark.
Tekniska kontoret förde redan i april fram att det saknas industrimark i Hässleholm och att man vill satsa 130 miljoner kronor under två år på Hässleholm Nord.

Detta för att inte tappa intressenter, bland annat en storskalig, landbaserad laxodling.
För pengarna får man 90 hektar industrimark.
När frågan var uppe i kommunstyrelsen på onsdagen blev beslutet att skjuta fram frågan till budgetarbetet i höst.
Björn Widmark (FV) har inget emot att ärendet diskuteras i budgetberedningen, men är kritisk till hanteringen. Han tycker det är mycket bättre, att satsa på markområdet mellan Byggmax och RP-frukt, mellan riksvägarna 23 och 21 där det redan finns industrier och mark ledig.

– På Hässleholm Nord finns inget, varken avfart, järnväg, vatten, eller avlopp. I Läredaalternativet finns redan en järnväg in i området, dessutom behövs det redan idag en trafikplats ut på väg 23 från industriområdet på Läreda, påpekar han.
Detaljplanearbetet för de här området (Röinge 7:3 med flera fastigheter) för att kunna sälja det som industrimark, cirka 45 hektar stort, har avbrutits. Det finns heller ingen ansökan hos byggnadsnämnden om att återuppta det jobbet.
Pär Palmgren (M) kommunstyrelsens ordförande håller med om att Röinge ser ut att vara ett bättre alternativ än Hässleholm Nord.
– Men varför utesluta det ena? Varför inte kolla om det finns intressenter, titta på båda alternativen, gå vidare med båda eller med ett, resonerar Pär Palmgren.

Det är idag okänt hur pass aktuellt och seriöst intresset för att odla lax på Hässleholm Nord är. Sedan tekniske chefen Mats Svensson i april berättade om laxföretagets besök har så vitt känt inget ytterligare framkommit i frågan.
Laxodling på land sker i ett slutet system i stora bassänger. Ett alternativ som beskrivs som bättre miljömässigt, jämfört med laxodling i havet.
Fiskodling är idag en mycket liten näring i Sverige. Enligt siffror från Jordbruksverket odlas det totalt cirka 12 000 fisk om året i Sverige.
Norge producerar cirka en miljard ton lax per år.

Nyhetsbrev

Veckans ibladningar