Vem kan lösa pro­blemen i glo­ba­li­seringens spår?

Glo­ba­li­seringen ger ökat väl­stånd för de flesta. världs­han­deln har se­dan 1970, allt­så på knappt 50 år, ökat från 20 pro­cent av världens sam­lade pro­duk­tion till cir­ka hälften.
Det har lett till att va­ror och tjänster har blivit bil­ligare och har där­för ökat det sam­lade väl­ståndet.
Glo­ba­li­sering och han­del var äm­net för ett av Eu­ro­pa­fo­rums se­mi­na­ri­er i går. De del­tagande ex­perterna var alla po­si­tiva. Nå­gon kri­tiker på scen hade gjort dis­kus­sionen mer spän­nan­de.
För det finns män­ni­skor som på­verkas ne­ga­tivt av glo­ba­li­seringen. De vars jobb kon­kur­reras ut av bil­ligare pro­duk­tion i an­dra länder ser knap­past glo­ba­li­seringens för­delar.
Få har nå­gra svar på frå­ge­ställ­ningen om hur de ne­ga­tiva ef­fekterna av glo­ba­li­seringen ska kun­na mö­tas.


Så­väl fors­ka­re som an­dra tror att glo­ba­li­seringens bak­si­da är en or­sak till de po­pu­lis­tiska och främ­lings­fi­ent­liga ström­ningarna i mån­ga länder, ex­em­pel­vis va­let av Do­nald Trump.
Hans America first skul­le dock inte gynna ens hans kärn­väl­ja­re, som ser sig som glo­ba­li­seringens för­lo­ra­re. De skul­le drabbas kan­ske hårdast av de ökade kost­nader som be­gränsning av han­deln skul­le leda till.
Där­emot be­hövs na­tio­nella åt­gärder för ut­bildning och kom­pe­tens­ut­veckling lik­som en so­cial- och ar­bets­mark­nads­po­li­tik som mö­ter de pro­blem som den in­ter­na­tio­nella kon­kur­rensen leder till. Den dis­kus­sionen kan tas upp i an­dra Europaforumseminarier.
Yng­ve Su­nes­son