Mil­jard­rull­ningen ga­ran­terar inte jobb

Re­ger­ingen läg­ger fram nya för­slag var­je dag i sin val­bud­get. I går var det fyra mil­jarder till ar­bets­mark­nads­åt­gärder, för att för­söka få ned den fort­farande höga ar­bets­lös­heten nä­rmare EU:s lägsta, vil­ket är Ste­fan Löfvens löf­te in­för va­let senast.
De in­satser som ska sättas in för ut­bildning är inte fel. Fram­för allt be­hövs den ut­ök­ning av yr­kes­hög­sko­lan som avi­seras, även om den inte är rik­tad mot ar­bets­lösa. Men bätt­re ut­bildade an­ställda kan skapa för­ut­sätt­ningar även för ny­an­ställ­ningar.
Att sam­ordna oli­ka an­ställ­nings­stöd till en ge­men­sam form är ock­så nå­got som ef­ter­lysts länge.
Det som för­tjänar att kri­ti­seras är istäl­let det som saknas i pa­ketet. En allt hög­re an­del av de ar­bets­lösa är lång­tids­ar­bets­lösa el­ler ny­an­lända flyk­tingar som inte kommit in på ar­bets­mark­naden. För mån­ga av des­sa är inte de nu för­ut­skickade ut­bild­ningarna det som be­hövs för att de ska få ett förs­ta jobb. Mil­jarderna ger inte rätt ef­fekt.
Mån­ga av flyk­tingarna kan ut­fö­ra ett jobb, men jobb som inte kräver om­fattande för­kun­skaper finns i li­ten ut­sträckning i Sve­ri­ge efter­som läg­sta­lönerna är så höga. Där­för borde re­ger­ingen an­stränga sig för att få till stånd av­tal mel­lan fack och när­ings­liv om en ny typ av lär­lings- el­ler ut­bildnings­jobb med ut­bildnings­in­ne­håll och med läg­re lön. Det skul­le kun­na öp­pna ar­bets­mark­naden för dem som nu står utan­för.