Bara hittills i år har sju läger sanerats. Foto: Arkiv

Lägersanering en hälsorisk

HÄSSLEHOLM Att sanera tiggarlägren kostar inte bara pengar – det kräver också speciella försiktighetsåtgärder.
– De som hanterar det här får ta sprutor för att inte riskera att bli smittade av sjukdomar, säger Per Nilsson på tekniska avdelningen.

Personalen som hittills i år sanerat inte mindre än sju olagliga boplatser i Hässleholm tvingas gå runt i mänsklig avföring, avfall och allsköns bråte.
De vaccineras därför mot olika typer av sjukdomar.
Även närboende drabbas emellanåt av sanitära olägenheter – och problematiken tycks inte minska, tvärtom. Nu slår tekniska nämnden larm om såväl den tuffa arbetsuppgiften som de skenande kostnaderna.
Inga ekonomiska medel har nämligen anslagits till att riva EU-migranternas olagliga boplatser. Pengarna måste därför tas från den ordinarie driften, på bekostnad av annat.
Hittills i år har rivningar och saneringar kostat kommunen 180 000 kronor. Totalt under 2017 beräknas summan uppgå till 200 000 kronor.


Luckor i lagstiftningen gör att politikerna inte ser någon lösning på problemet:
– Man ska inte kunna ta kommunens mark i anspråk och bo där, tycker tekniska nämndens ordförande Arne Dahlström (KD), som dock inte vill kommentera hur han ställer sig till ett eventuellt tiggeriförbud:
– Det skulle kanske faktiskt kunna hjälpa, men vi har inte tagit ställning.

Veckans ibladningar