Påverka EU:s vägval
I dag öppnas den svenska riksdagen. I morgon håller EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sitt stora tal (efter amerikansk förebild kallat State of the union-tal) i det efter sommaren just öppnade EU-parlamentet.
Tyvärr lär EU spela en marginell roll i Stefan Löfvens regeringsdeklaration vid öppnandet. Annars hade det varit intressant att jämföra vad han sagt med Junckers visioner om EU:s framtid.
Inför de här båda evenemangen har EU-frågornas nedtonade roll i den svenska politiska debatten uppmärksammats i en krönika av journalisten Sigrid Melchior i SKL:s tidskrift Dagens samhälle och av Harvardforskaren Christian Ketels i Svenska Dagbladet i går. Båda efterlyser att Sverige agerar i den pågående debatten om EU:s utveckling efter Brexit.
Juncker har tidigare gått ut med fem alternativa utvecklingsmöjligheter och bett medlemsländerna diskutera dem. Brexit har också inneburit att många funderar över EU:s framtid.
Det handlar inte bara om hur budgeten ska hanteras när tiotals miljarder försvinner när britterna lämnar, eftersom Storbritannien är nettobetalare till EU, även om det var något utfrågarna av partiledarna i Europaforum Hässleholm riktade in sig på.
Den nye franske presidenten Emmanuel Macron vill stärka samarbetet inom EU, särskilt mellan euroländerna. Han har fått med sig Angela Merkel på sin linje, verkar det. Men många länder är rädda för ”EU i olika hastigheter”.
Sverige har hittills varit tyst i den här debatten. Ointresset visade sig när tre av fem partiledare vid Europaforum lämnade återbud med kort varsel.
De som kom, Annie Lööf (C) och Jonas Sjöstedt (V), var ganska överens om att EU:s uppgifter bör begränsas och renodlas till vad som blir effektivare på Europanivå. Den linjen borde Löfven kunna driva inom EU. Men först måste han bestämma vad han och regeringen vill.