– Jag vill bara göra detta och vila i det jag gör och göra det bra, säger Elisabeth Knöppel.FOTO: JÖRGEN JOHANSSON
Helgen den 23-24 september blir en stor helg för Elisabeth. Hon medverkar på Äppelmarknaden, Bondens marknad, Mandelmanns höstmarknad och i sin egen butik. – Det känns pirrigt och kul att träffa konsumenterna, säger hon.
Elisabeth Knöppel bedriver en kravcertifierad äppelodling, som brukar kallas extensiv odling. Det innebär att hon växtskyddsbekämpar med tillåtna medel. klipper gräset mellan träden och fräser bort ogräset under träden. Hon bevattnar inte.
– Intresset bara ökar, säger hon, det känns som ett helt nytt universum. Vi kan jämföra med mikrobryggerierna. Jag tror vi kommer gå en liknande framtid till mötes och äppelmusten kan bli ett omtyckt alternativ till alkoholhaltiga drycker, säger Elisabeth Knöppel som köpte plantagen för fem år sedan.

Hon laddar för årets skörd

SKÖRDETID Elisabeth Knöppel har bråda dagar på Rörumsro frukt och must på Österlen.

När vi slår oss ner i hennes gårdsbutik i äppelladan, med utsikt över alla äppelträd, är hon trött efter att ha burit socker i 25-kilossäckar till bina. För hon gör honung också.
Äppelladan, liksom många av träden, är från 50-talet, en del kom till på 70-talet. När vi tittar ut över träden i hennes plantage dignar vissa av frukt medan andra ser ut som om de vore skördade redan. Sorten Ingrid Marie, till exempel, fick nästan alla sina knoppar och blommor uppätna av insekter.
Elisabeth Knöppel köpte odlingen för fem år sedan.
– Det var ett snabbt beslut, nästan en impuls, men vi ångrar oss inte.

Hon är lantbrukardotter, vilket hon har stor nytta av, och sköter odlingen i stort sett själv. Men när det kniper får hon hjälp av sin man och sina barn när det behövs förstärkning. Under skörden har hon två säsongsanställda killar som stöttar upp. Hon hade pressat lite och gjort en del must innan hon började på allvar, men har lärt sig under årens lopp. Hennes äpplen är kravcertifierade vilket gör att hon i regel får sämre skörd men mer arom i äpplena. James Grieve är hennes favorit.
– Men att sätta tänderna i ett Cox orange i november är härligt.
– Jag betraktar mig som mustbonde, säger hon, inte äppelodlare. Att odla dessertfrukt kräver mer kunskap än vad jag har.
Att vinna SM var förstås stort. Must-SM, som arrangerades för första gången 2017 i Kivik, är ett arrangemang där äppelmusten delas upp i sex olika kategorier, varav fyra rena äppelmustkategorier. Musterna testas av en namnkunnig jury. I år deltog 30 musterier och runt 90 muster skulle provsmakas. De två kategorier som Elisabeth tog hem segern i var Publikens val och Äppelmust med fruktkött av flera sorters äpplen.
Elisabeth berättar att föreningen Svenska musterier vill värna om att skydda begreppet äppelmust.
– Intresset bara ökar, säger hon, det känns som ett helt nytt universum. Vi kan jämföra med mikrobryggerierna. Jag tror vi kommer gå en liknande framtid till mötes och äppelmusten kan bli ett omtyckt alternativ till alkoholhaltiga drycker. Så därför ska vi ta tillvara på våra svenska äpplen.

Hon berättar att, precis som vin, påverkas äppelträden av jordmån och växtförhållanden och stora lokala avvikelser är inte ovanliga.
– Äppelsorten, grundstammen, ålder, pressutrustning, skötsel och moder natur spelar roll. Det är komplext och spännande, säger hon.
Själv tänker hon inte börja låta äpplena jäsa till cider. Hon vill stanna vid sin läst. Möjligtvis jobbar hon lite på fantasier kring att göra äppelvinäger.
– Det är en dröm att göra en variant av balsamico.