- Jag tror att många av oss är vilsna och rädda i dag, säger Cecilia Frode. Pressbild.

”Vi lever i en allvarlig tid nu”

Skådespelerskan Cecilia Frode är aktuell med en ny föreställning. Från det blå skåpet är en bön till oss människor. I morgon, 27 september, har föreställningen urpremiär i Kristianstad innan den kommer till både Ystad och Malmö.

Cecilia Frode har setts i filmer, tv-serier och på scen – både i teater och enmansföreställningar som Ängelen och En stjärt på himlen. Nu är det dags för hennes nya föreställning, Från det blå skåpet, att turnera runt i södra Sverige.
– Från det blå skåpet är en bön i tiden och med det menar jag att det är en allvarlig tid vi lever i nu. Det är mycket som händer, stora händelser som vi liksom inte kan vända ryggen oavsett hur vi lever. Jag kände att jag ville göra en bön till oss människor, säger hon.
De stora händelser hon talar om är sådant som maktmissbruk, kärnvapensprängningar, naturkatastrofer och en snabb teknisk utveckling.
– Jag tror att det är många av oss som är rädda och vilsna. Den tid som vi lever i är ett koncentrat av starka upplevelser som jag tror många försöker hitta sätt att hantera och vara i.

Varifrån kommer namnet Från det blå skåpet?
– Det blå skåpet är ett finskåp. Många känner till uttrycket att man har skitit i det blå skåpet. Det kommer från färgen Berlinerblått, som blev populärt på möbler under 1800-talet och ansågs finare än occra och rött. Det är ett finskåp och den här föreställningen är från mitt blåa skåp, min själ och mitt hjärta. Det här är från mitt hjärta till er.
Hon förklarar att showen är en sådan bön som hon själv skulle vilja höra – och tröstas av.
– Vi lever i en väldigt pressad tid oavsett vad du arbetar med eller var du bor. Det är en maxad tid vi lever i så det är en bön om oss, till oss, och för att få dem i salongen att känna att de inte är ensamma om att vilja men inte orka, att vilja men inte veta hur, att vilja men vara för rädd. Du kan vara vd för ett stort företag och ändå känna den här vilsenheten. Oavsett position, ekonomisk trygghet eller inte ekonomisk trygghet. För alla är det väldigt påtagligt hur skört livet är. Jag vill tala om att vi alla sitter i samma båt, säger hon och fortsätter:
– I det kan det komma en huvudlös gudstro ju, men jag tror vi behöver medmänsklig kärlek, och en vilja att förstå varför en annan person inte gör som jag gör. Att alla är annorlunda och att det måste få vara så.

Hur skulle du beskriva föreställningen?
– Det är en vilsam föreställning som nog är väldigt utomjordisk, eterisk och sakral – men högst världslig.

Hon har själv skrivit föreställningen och kommer att framföra den ensam, ackompanjerad av renässansmusik framförd av Ensemble Mare Balticum och Serikon.
– Det blir en kontrast mellan mitt framförande av texten och hur texten är skriven, som är väldigt mycket i nuet, och med den här gamla musiken. Det var min ambition, att jag ville ha tidsspannet mellan min text och musiken och få publiken att känna att vi är så små liksom. Det hade inte blivit samma sak om vi haft musik som är skriven i dag.

Dina två tidigare föreställningar Ängelen och En stjärt på himlen har båda visats i SVT. Kommer den här också att göra det?
– Jag tar en sak i taget, men kanske. Det hade varit roligt.
Hon ger tre föreställningar i Skåne, och urpremiären är på Kulturkvarteret Kristianstad den 27 september. Därefter kommer den till Ystads teater 29 september och till Palladium i Malmö den 30 september.
– Jag har spelat i de här städerna tidigare och det ska bli kul att komma tillbaka, säger Cecilia Frode.

Nästa år kan man se Cecilia Frode i en av rollerna i Fredrik Wikingssons och Filip Hammars filmatisering av Tårtgeneralen.