Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT

Lundaprofessor invald i Svenska Akademien

Lund Kulturskribenten och teologiprofessorn Jayne Svenungsson, verksam vid Lunds Universitet, har valts in på stol nummer nio i Svenska Akademien.
– Jag känner mig djupt hedrad, det är den första känslan, säger hon när Skånska Dagbladet får tag på henne på telefon.

Det blir teologiprofessorn Jayne Svenungsson från Lunds Universitet som tar plats på stol nummer nio i Svenska Akademien, Stolen besattes fram till i våras av Torgny Lindgren som avled 16 mars i år. Jayne Svenungsson fick själv beskedet om invalet på torsdagskvällen berättar hon när Skånska Dagbladet får tag på henne vid luchtid på fredagen på lantstället på Österlen.
– Jag är fortfarande omtumlad, konstaterar hon. Men nu när jag börjar smälta det hela lite så känner jag mig framförallt djupt hedrad, det är den första känslan.

Har du några tanken kring varför du blev invald?
– Nej det är ju så att vi på utsidan har väldigt lite insyn i hur man tänker på insidan i Svenska Akademien. Det kommer jag snart att få veta i och för sig men jag kan inte alls spekulera i varför jag blev vald men tror och hoppas att det är i egenskap av teolog, religionsfilosof och forskare som jag kommit på tal.

Jayne Svenungsson är född 1973 och uppvuxen söder om Trollhättan. Göteborg var hennes första universitet men hon hamnade Lund när hon började forska och är sedan 2015 professor i systematisk teologi vid Lunds universitet och en internationellt verksam forskare. Hon är bosatt i både Lund och Stockholm. 2004 doktorerade Jayne Svenungsson med avhandlingen ”Guds återkomst. En studie av gudsbegreppet inom postmodern filosofi”. Hon har även skrivit ”Den gudomliga historien. Profetism, messianism och andens utveckling” (2014).

Vad tänker du att du kan tillföra till Svenska Akademiens arbete?
– Jag är inte skolad litteraturvetare eller skönlitterär författare så jag ser min roll framförallt utifrån den bildning som jag har. Och med detta sagt så finns det också en stor relevans för en teologisk och filosofisk bildning i arbete med skönlitteratur. Så många av våra stora författarskap har en teologisk och filosofisk klangbotten och flera av de som fallit ifrån i Svenska Akademien under de senast åren – jag tänker här på Birgitta Trotzig, Gunnel Vallquist och även min företrädare Torgny Lindgren – är på många sätt teologiska författarskap eller författarskap med en teologisk klangbotten så i den meningen är jag en kontinuitet även om de var helt andra skapande personer i helt andra genrer än vad jag är. Jag ser en sorts inspirationskälla i att föra deras kunnande vidare.

Har du någon speciell relation till din företrädare Torgny Lindgrens författarskap?
– Nej, inte mer än att hans författarskap är ett av många fantastiska i modern tid som har fascinerat mig. Nu kommer jag också att få lyckan att ägna större delen av hösten åt hans författarskap, att läsa och läsa om hans verk.
Har du någon favorit bland hans böcker?
– Nej och det är så många år sedan jag läste honom så jag får återkomma till den frågan den 20 december i mitt installationstal. Men jag kommer nog inte att peka ut någon favorit då, det är ofta svårt att peka ut favoriter i så stora författarskap. Alla böcker är så unika att det lätt blir fånigt att säga att den där är bäst.

Förutom att fördjupa sig i Torgny Lindgrens författarskap ska Jayne Svenungsson också ägna hösten åt det tvärvetenskapliga projekt som hon och kollegan och konsthistorikerna Mats Liljefors precis har startat.
– Det är ett tvärvetenskapligt projekt om religion och estetik där vi ska gå tillbaka till den tyska romantiken och en tydligt uttalad idé som fanns då om att en människas estetiska erfarenhet har samma paritet som en andlig eller religiös erfarenhet. I bägge fallen handlar det om människans förmåga att förundras, att beröras på djupet. Vi ska gå tillbaka till den idén och undersöka vad den kan det kasta för nya infallsvinklar på hur vi ser och talar om både religion och konst i nutiden.

Och slutligen, hur ska du fira ditt inval?
– Jag har inte riktigt hunnit komma så lång än men vi är på vårt lantställe långt ute på Österlen och vi brukar alltid ha en champagneflaska på lut om något oväntat skulle uppstå så den lär nog korkas upp.