All mjölk som serveras är ekologisk lättmjölk – men inte från Skånemejerier. Foto: TT BILD

Mindre skånsk mjölk med ny upphandling

HÄSSLEHOLM Det har blivit mer svenskt kött – men också mindre skånsk mjölk – när kommunen bytt ut vissa leverantörer i samband med en ny upphandling.
Nu dricker gamla och skolbarn mjölk från Arla, med en viss del utländska mejeriprodukter, istället för produkter från Skånemejerier.

Vissa har hajat till när de mötts av Arlas mjölk istället för Skånemejeriers. Det är en förändring som berör inte bara Hässleholms kommun utan även Osby, Kristianstad, Perstorp och Östra Göinge.

Rikard Muth, upphandlingschef i Hässleholms kommun som samordnat inköpen av livsmedel, förklarar att bara två företag den här gången lämnade anbud på mejeridelen: RP Frukt och Arla Foods AB.
– RP Frukt offererade Skånemejerier men krävde att få leverera frukt och grönt samt potatis för stå vid sitt anbud, säger han.
Både frukt och grönt och potatis vanns istället av Halmstad Frukt och Grönt AB.
Det ledde till att RP Frukt drog tillbaka sitt anbud och därmed landade Arla Foods AB avtalet som innebär att leverera alla mejerivaror till de fem berörda kommunerna.
– Jag kan inte ha några synpunkter på det i min roll. Men det finns Arlabönder i Skåne också, och en stor andel är svenskproducerat, säger Rikard Muth.

Allt är dock inte svenskt i Arlas varor. Enligt Erik Bratthall, som är presschef på Arla Sverige, är 91 procent av alla Arlas mejeriprodukter i landet gjorda på svensk råvara.
Att det inte är 100 procent beror både på lönsamhetskrav och på bristande tillgång.

Ifjol lade nästan en mjölkbonde om dagen ner sin produktion. I till exempel Markaryd försvann de allra sista mjölkkorna, enligt tidningen Land.
I dag råder brist både på svensk grädde och svenskt smör.
– Samtidigt gör konsumenterna olika val, konstaterar Erik Bratthall och påpekar att hela 45 procent av de mejeriprodukter som svenska konsumenter köper är importerade.
– Sätter man det i förhållande till den totala konsumtionen kan man lättare räkna ut att det inte är vi som står för den stora importen.

Enligt upphandlingschefen Rikard Muth får en kommun inte ställa krav på att livsmedlet ska vara svenskt. Inte heller att det ska vara närproducerat, eller skånskt.
– Nej, det får vi inte göra eftersom vi då diskriminerar alla utom det svenska.
Däremot menar han att kommunen indirekt kan påverka var maten kommer ifrån genom att skriva in att svensk lagstiftning ska gälla, till exempel när det gäller djurskydd eller antibiotikaanvändning, eller att maten får färdas en viss sträcka.
– Och när det gäller kött har de små aktörerna möjlighet att kunna leverera exakt mängd. De stora kan bara leverera tvåkilos- eller femkilosförpackningar och vi kanske vill ha trekilos.

Nyhetsbrev

Veckans ibladningar