Har Löfven en åsikt om EU?

Frank­ri­kes nye pre­si­dent Macron höll för ett par vec­kor se­dan ett näs­tan två tim­mar långt tal om hur han vill för­ändra Eu­ro­pe­iska uni­onen. Det finns myc­ket att säga om hans oli­ka för­slag – en del var bra, en del var in­tres­santa men långt ifrån själv­klara, en del skul­le in­ne­bära ett helt an­nat EU som inte har stöd hos uni­onens be­folkning.
I vå­ras lade EU-kom­mis­sionen fram en grön­bok, allt­så ett dis­kus­sions­un­der­lag, om EU:s fram­tid. Fem oli­ka vägar skis­serades och med­lems­länderna om­bads att dis­ku­tera de oli­ka för­slagen. I Sve­ri­ge har dis­kus­sionen om för­slagen varit näs­tan obe­fint­liga.

Före Macrons tal hade EU-kom­mis­sionens ord­fö­ran­de Jean-Clau­de Junc­ker hållit tal i EU-par­la­mentet där han ock­så lade fram nya för­slag till hur EU skul­le kun­na ut­vecklas. Efter­som Junc­ker snart är inne på sitt sis­ta år som kom­mis­sions­ord­fö­ran­de, han har själv avvisat tan­ken på att väljas om, har hans för­slag inte tagits rik­tigt på all­var.
De oli­ka för­slag som lag­ts fram den senaste ti­den är del­vis en re­ak­tion på brexit. När ett land för förs­ta gången be­slutat att lämna EU har det väc­kt mån­ga som vill göra EU bätt­re, så att det inte blir en all­män upp­lösning. Fler be­höver där­för del­ta i fram­tids­de­batten.
Macrons in­riktning hand­lar till stor del om att öka EU:s över­stat­liga in­slag. Det gjorde ock­så Junckers tal. Nå­got av de fem för­slagen i grön­boken hade ock­så den in­riktningen, men det fanns ock­så för­slag som backade från den över­stat­lig­het som re­dan gäller.

Macron fö­re­slog bland an­nat stärkt för­svars­sam­ar­be­te inom EU, ett EU-ci­vil­för­svar för oli­ka na­tur­ka­ta­strofer som stora skogs­bränder, en EU-skatt på fi­nan­si­ella trans­ak­ti­oner (To­bin­skatt), en EU-kol­di­ox­id­skatt, en euro­bud­get med en eurofinansminister och till och med ett eget euro­par­la­ment vid si­dan av EU-par­la­mentet, en har­mo­ni­sering av ländernas so­ci­ala sy­stem, och dess­utom att EU-va­let del­vis ska väljas med ”trans­na­tio­nella” lis­tor, som allt­så ska gälla i alla med­lems­länderna.
Macrons för­slag har i all­männa or­da­lag fått stöd av Tysk­lands för­bunds­kans­ler An­ge­la Merkel, men hon stöder inte allt. Ex­em­pel­vis lär en ge­men­sam bud­get för eu­ro­länderna inte ac­cep­teras av Tysk­land.
Macrons idéer dis­ku­terades vid ett sär­skilt topp­mö­te i Est­land (som egent­li­gen skul­le handla om it-sam­ar­be­tet). Men den svenske stats­mi­nis­tern Ste­fan Löfven var en­ligt rap­porterna myc­ket för­sik­tig i kom­men­tarerna.

EU-skatter är Sve­ri­ge emot. Det ska fort­sätta vara en na­tio­nell frå­ga. Så långt är be­skedet bra. Men hur vill Löfven och den svens­ka re­ger­ingen ut­veckla EU i öv­rigt?
Pas­si­vi­teten från Löfven – men ock­så från alla de an­dra par­tierna – är be­klag­lig. EU:s fort­satta ut­vidgning be­höver till ex­em­pel en tyd­lig fö­re­språ­ka­re. Det finns ock­så an­led­ning att vara tyd­lig med var gränserna för hur långt EU:s över­stat­lig­het ska gå blir tyd­liga.
Sam­ti­digt finns det om­rå­den där EU-sam­ar­be­tet be­höver bli ef­fek­tivare, som mil­jö­po­li­tiken och flyk­ting­po­li­tiken. Det senare har Löfven varit tyd­lig med.
Men när håller Löfven ett ”Macrontal” om EU:s ut­veckling?