Sus Lantz Eriksen har inte misstänkt att någon varit äldre. FotO: Kristina Höjendal
I den medicinska åldersbedömningen studeras skelettbilderna från magnetkameran, för att bedöma om asylsökande unga med oklar ålder är barn eller vuxna. Foto: TT BILD

Åldersbedömningar inget för kommunen

HÄSSLEHOLM Hässleholms kommun kommer inte att ta fram några riktlinjer för åldersbedömningar av ensamkommande flyktingbarn.
Här finns inga problem, menar man.

Sedan Sverigedemokraterna i Hässleholm lade sin motion i frågan för ett år sedan har frågan om åldersbedömningar uppmärksammats på bred front. Rättsmedicinalverket har fått i uppdrag av regeringen att göra medicinska åldersbedömningar i asylärenden och i våras visade det sig att hela tre av fyra ensamkommande som då fått gå igenom detta var över 18 år.
I augusti kom nya siffror som visade att ännu fler, 80 procent av alla som undersökts under sommaren, bedömdes vara äldre än 18 år.

Hässleholms kommun tog emot många ensamkommande även innan de medicinska bedömningarna infördes. Ändå har man enligt socialchefen Sus Lantz Eriksen aldrig misstänkt att någon anvisad varit över 18 år.
– Nej, jag tror inte att vi tänkt att någon av våra ensamkommande varit äldre, säger hon och menar att det måste ha slumpat sig så att bara yngre blivit placerade i kommunen.
Några risker för att äldre personer placeras med unga på HVB-hemmen ser hon därmed inte.

Patrik Jönsson (SD) som lade motionen tillsammans med före detta partikamraten Ulf Erlandsson tar inte uppgifterna på allvar.
– Varför skulle vi i Hässleholm vara förskonade när 79 procent av dem man misstänker har ljugit de facto har ljugit? Det är inte seriöst. Det är bara politisk korrekthet, säger han.
Medicinska åldersbedömningar görs inte som rutin utan bara i tveksamma fall. Dessutom enbart om det ensamkommande barnet och/eller den gode mannen gett sitt skriftliga samtycke.

Sverigedemokraterna ville med sitt förslag att Hässleholms kommun skulle ta fram riktlinjer för åldersbedömning hos en asylsökande. Detta för att kunna bedöma om Migrationsverket gjort en felaktig bedömning och för att i sådana fall kunna begära att myndigheten omprövade sitt beslut.
Något liknande var ett par moderattoppar inne på då de 2016 krävde att kommunerna själva skulle börja med åldersbestämningar om inte Migrationsverket agerade genom att införa åldersbedömningar redan vid ankomsten till Sverige.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) anser att kommunen bör begära att Migrationsverket omprövar sitt anvisningsbeslut om man anser att det är uppenbart att en enskild är över 18 år och att registrerad ålder är felaktig.
Det tycker socialnämndens ordförande Robin Gustavsson (KD) är rimligt:
– Får vi en person som uppges vara 17 år och ser tendenser till att den bör vara äldre, då ska vi remittera ärendet till Migrationsverket om vi tänker ifrågasätta det, säger han.
Något som dock aldrig varit aktuellt, enligt socialförvaltningen här.
I några fall har Migrationsverket bett kommunen yttra sig kring specifika barns ålder. Handläggaren har då utgått ifrån utseende, beteende och mognad. Men denna form av intuitiv bedömning saknar vetenskapligt stöd, slår verksamhetschefen Annette Ekenberg fast nu.

Patrik Jönsson anser att reglerna bör skärpas.
– Jag tvivlar på att Migrationsverket testar i tillräcklig omfattning. Alla som kan befaras vara över 15 år borde ålderstestas, säger han.

Nyhetsbrev

Veckans ibladningar