Moralisera inte över animalisk kosthållning

Veganerna är på offensiven. Bra, därför att deras argument behöver bemötas.
Den 10 oktober försökte Mattias Elensjö förstå varför människan äter animalier. Något behov finns ju inte, menar han.
Den 13 oktober erkände Daniella Hellgren att ”djur” är gott, men trasslar sedan in sig i ett resonemang där djur plötsligt blir som människor; ”en helt ny värld öppnade upp sig”.
Både Elensjö och Hellgren utelämnar det faktum att människan som art är omnivor, allätare, inte herbivor, växtätare. Animalier ingår följaktligen som ett helt naturligt inslag i vår kost och är ingenting att moralisera över.
Ett sådant påpekande borde egentligen räcka för att få stopp på ”veganismen”.
Men man bör även fundera över hur en sådan monumental okunskap (eller medvetet tigande eller förnekande av fakta) kan uppstå i det moderna samhället. En viktig förutsättning är ett avancerat främlingskap inför naturen.
Vi var jägare och samlare under miljontals år. Några veganer fanns inte. Våra kroppar behöver i princip samma typ av föda som under paleolitikum, äldre stenåldern. Under 10 000 år odlade vi, men sedan accelererade flykten från naturen.
Vårt tänkande styrs idag ensidigt av kultur, inte av natur. Många menar att vi här har upphovet till dagens miljöförstörelse. Mycket handlar därför om att hitta tillbaka till naturen, till sammanhangen, till våra rötter.
Veganismen är en extrem kulturföreteelse, vårt bruk att äta även animalier är däremot en välgrundad naturföreteelse. Tänker vi bort den är vi illa ute.
Alltfler människor, särskilt unga, tappar orienteringen i tillvaron. Man är då inte längre förankrade i biologiska realiteter och sammanhang, utan skapar i stället egna tolkningar av naturen genom att bygga upp extrema ideologier i kultursfären.
Känner man inte till, eller undviker man att ta hänsyn till, att människan är en biologisk varelse med en utvecklingshistoria som reser vissa krav på vår kosthållning även idag, då blir man lätt offer för extremrörelser som ”veganismen”.
Ingenting hos människan pekar dock på att vi bör leva som rena växtätare, som veganer. Och hade vi varit veganer genom vår utvecklingshistoria, hade vi inte varit människor idag. Då hade vi förmodligen aldrig utvecklat vårt intellekt. Å andra sidan tycks inte veganerna behöva bekymra sig om det.

Nyhetsbrev

Veckans ibladningar