Vid förra sekelskiftet började lärarna undervisa på ett nytt sätt. Barnen skulle ställa frågor och och förstå vad de lärde sig. Foto. Stefan Olofson
Elsa och Natanael Beskow skapade bilderböcker och läroböcker. Hennes läsebok ”Vill du läsa” kom på 1930-talet.
Utställningen invigs på söndag den 22 oktober klockan 13.30 i Regionmuseet av Eva-Lis Sirén. Foto. Stefan Olofson
Carl och Karin Larsson ville att alla barn skulle läsa vidare.

En sagolik skola fyller 175 år

Kristianstad Skolan klassas som vår ädlaste samhällsinstitution. I år fyller den svenska Folkskolan 175 år. Det firar Lärarstiftelsen med den turnerande utställningen ”En sagolik skola – Folkskolan 175 år”.

Den turnerande utställningen har dragit fulla hus i Stockholm och Kalmar och har nu nått Regionmuseet i Kristianstad där den invigs på söndag den 22 oktober.
Utställningen är en exposé över skolans och läraryrkets utveckling och roll i Sverige från 1800-talet till i dag.
Eva-Lis Sirén, tidigare ordförande i Lärarförbundet är i dag ordförande i Lärarstiftelsen.
– Med barnen, pedagogiken och konsten i fokus visar vi hur många av våra kända och etablerade författare och konstnärer har bidragit till att höja kvaliteten i skolan genom bilder, böcker och illustrationer, säger Eva-Lis Sirén.

I grunden står skolan för samma utmaningar i dag som när Folkskolan inledde sin trevande start för 175 år sedan. Då var Sverige ett fattigt bondesamhälle när regeringen beslutade att alla barn skulle lära sig läsa, skriva och räkna. Då handlade det om baskunskaper för vanligt folk. De som fanns högre upp på samhällsstegen läste för att gå vidare till högre studier.

Allt började med husförhör i hemmen, som sedan övertogs av Folkskolan.
– Det var ett gigantiskt demokratiprojekt och lade grunden till landets industriella och vetenskapliga utveckling, som gjort Sverige till ett framstående välfärdsland, berättar Eva-Lis Sirén.
Då hade läraryrket låg status och det var kyrkans uppgift att se till att det fanns en skola i varje socken. Prästen vakade övers kolan och klockaren stod för undervisningen.
Lagligt organiserat tiggeri betalade barnens skolgång.
Skolplikt gällde för barn från nio till 14 år. Det var inte förrän 1882 som skolplikten blev lagfäst och obligatorisk.
1859 anställdes de första folkskollärarna liksom småskollärarinnor, som skulle undervisa de yngsta barnen.

– Det var folkskollärarna som blev motorn i utvecklingen av skolan och pedagogiken. Konstnärer och författare engagerades för att lära eleverna om Sverige och att tycka om sitt land så att de inte skulle emigrera till Amerika. Selma Lagerlöf skrev Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, som var en given lärobok för alla, säger Eva-Lis Sirén.
Andra kända personer som gjorde avtryck i skolan var Jenny Nyström, känd för sin klassiska rödhuvade tomte, Ellen Key, Elsa Beskow och Carl och Karin Larsson.
Deras avtryck lever fortfarande kvar i den svenska kulturen.

1919 slår den moderna skolan igenom och 1937 blir folkskolan sjuårig. Arbetsstugor för barnen infördes, som kallas fritidshem i dag.
På 1940-talet tog skolan ytterligare språng med skolmat, skolhälsa, gymnastik och kostlära. På 50-talet föddes grundskolan, som blev startskottet till utbildningsexplosionen som kom på 60- och 70-talet. 1962 infördes den nioåriga grundskolan i hela landet.
– Under åren fram till 2 000-talet minskade skillnaderna mellan barnen. Nu ökar de igen, konstaterar Eva-Lis Sirén.
De senaste decennierna har bjudit på allmän förskola, fritt skolval och en mängd friskolor med olika pedagogiska inriktningar.
– Skolans utmaning i dag är hur vi ska veta vad som är sant. Djupläsningen har förträngts och ersatts med digitala verktyg och sajter där man kan hämta information för att inte tala om rörlig bild. Bildning på djupet och demokrati hänger samman. Tack och lov har den nedåtgående trenden vänts. Förra året tog Sverige ett kliv upp i Pisa-mätningen. För några decennier sedan låg Sverige och Island i topp, förklarar Eva-Lis Sirén.

På utställningen vandrar man mellan skolans olika epoker. Regionmuseet har kompletterat utställningen med ett klassrum. Museipedagog Helén Lilja ger i skolvisningar tematiska nedslag i historien.
Man kan se en film om skolans historia och Rickarums Bya Teater uppträder med föreställningen ” Lektion med fröken Ida” under invigningen.
Utställningen fascinerar och ja, det finns skolplanscher, uppstoppade djur, skrivbänk med sand och mycket annat spännande i denna dolda konstskatt.

Nyhetsbrev

Veckans ibladningar