Bruno Knutman blev 87 år gammal.

Lämnar en bildrikedom efter sig

Konstnären Bruno Knutman, Öved, har avlidit i en ålder av 87 år. Han efterlämnar hustrun Birgitta, döttrarna Rebecka och Louise, barnbarn, släkt och många vänner.
Minnen kan användas på många olika sätt. Som dyrköpta erfarenheter eller varnande exempel, som språngbrädor till en osäker framtid, som en skön länstol att sjunka ner i eller ett refugium att gömma sig i.
Bruno Knutman tvekade inte för någon form av återbruk. I hans bilder flimrar minnena förbi som på en skrapig celluloidremsa, en hackig film som plötslig fryser på en ruta och står helt stilla tills det börjar osa hett.
Bildurvalet stannar vid det mycket personliga och framställs som mycket originellt. Men gestaltas alltid i övertygelsen om att upplevelser delar man oftast med många, även om man var ensam när det verkligen hände.
Bruno Knutmans konst vilar mer i empati än i nostalgi. När han passerat 50 och mödosamt samlade ihop sina teckningar i boken Runt hörnet (1986) så inledde vännen och kollegan Ola Billgren sitt förord med: ”Hos vissa rätt sällsynta konstnärer förenas det djupaste allvar med en i ordets bästa mening underhållande, roande, kvalitet: de bjuder oss mindre att ta del av idéer än av äventyr.”
Det var just det som gjorde Bruno Knutman till en så angelägen konstnär. Han bjöd in sina åskådare till sitt äventyr. Hur oroande eller smärtsamma minnena än kan vara, så finns det alltid en ljusning vid horisonten: den föräldralösa flickan finner ett hem. Gränspolisen kommer ridande just när det ser som mest kritiskt ut. Kriget kommer snart att övergå i fred. Sedan blir det så mycket trevligare att se tillbaka på allt som varit.
Bruno Knutman insisterade inte på någonting i sin konst, han påstod aldrig att han hade ett vägval som alla måste pröva eller en lösning som skulle öppna ögonen på andra.
Han hade sin alldeles egen uppsättning karaktärer som hanterade livet, ungefär som i ett skådespel. Varje roll hade sin mask och karaktärerna återkom på scenen i olika uppsättningar, men alla som ville, var välkomna att spela med.
Bruno Knutman fick ett långt och mycket produktivt liv, han lämnar en bildrikedom efter sig som kommer att ge avkastning i en lång framtid. För hur långt livet än blir, så är konsten ändå alltid längre.