Ska tidningarna vara sist med namnpublicering

Opinion

Kampanjen mot sexuella trakasserier som har dominerat nyhetsflödet under de senaste veckorna har satt frågan om namnpublicering av brottsanklagade i centrum igen. Ska tidningar och public service-TV fortsätta att kalla en anklagad ”TV-profilen” eller något liknande, medan personen är namngiven i den övriga diskussionen?

Expressen har gett upp och namngivit den våldtäktsanklagade Aftonbladet-journalist som redan fanns med namn hos andra källor, bland annat nämnd av journalistkollegor som anklagade honom för brott.
Att tidningar traditionellt i Sverige, till skillnad från till exempel i Storbritannien, inte fungerar som skampålar för dem som ännu inte åtalas är i grunden positivt och rätt. Att visa bild och skriva namn på någon som anklagas för ett brott redan innan åtal kan leda till svåra konsekvenser för den anklagade. Det har bland annat hänt när man felaktigt hängt ut sexförbrytare, som visade sig vara oskyldiga.

I den strida strömmen av historier i kölvattnet efter metoo-kampanjen mot sexövergrepp och trakasserier är det färre och färre som inte namnger. Det känns helt enkelt inte lönt när namnet har nämnts på så många andra ställen och av ett flertal utsatta.
Risken är att det efter ett tag känns löjligt med omskrivningar. Tidningar som inte tidigare har namngivit, men gör det nu står inför en självrannsakan kring om man ska vara konsekvent angående namnpublicering eller bedöma från fall till fall.