Det lönar sig ofta att följa pengarna. Bild: TT

Brott och resursbrist

I en granskning har Dagens Nyheter visat att två svenska män genom ett kryphål i regelverket har sålt in Sverige som en bra bas för pengatvätt. Svenska bolag, registrerade på en öde stuga i skogen, har sålts för paketpris till huvudsakligen utländska intressen som vill dölja eller tvätta pengar. Svenskarna har stått för registrering och försäljning av tjänsten. Spåren leder fram till ryska maffian. Verksamheten har anmälts av drabbade, när 433 miljoner försvunnit ur ett sådant bolag. Finansinspektionens utredning lades ner på grund av resursbrist.
Mikael Damberg har upprörts över Dagens Nyheters slutsatser och öppnar för en lagändring. Bolagsverket och Skatteverket bildar en grupp som gemensamt ska försöka stoppa dessa trustbolag. Även länsstyrelsen i Stockholm ska granska upplägget.
Allt detta är välkommet. Men innebär det en resursförstärkning, eller endast något som ser bra ut pappret, men varken innebär varken mer pengar eller mer personal till den här och liknande utredningar?
Det amerikanska justitiedepartementet har haft stora framgångar med att bekämpa organiserad brottslighet och pengatvätt genom det som kallas ”forensic accountancy”, det vill säga dissekera pengaflöden i nationella och internationella bolag. Om Sverige inte kan eller vill prioritera att myndigheterna får rätt kompetens och tillräckligt med resurser måste lagen ändras för att täppa igen sådana kryphål.
Dagens Nyheter har med begränsade resurser lyckats ”följa pengarna”, vilket i många fall är nyckeln till att kunna bevisa kriminell verksamhet, oavsett om det rör sig om ren ekonomisk brottslighet eller annan typ. Kan man spåra och strypa pengaflödet är det ofta nyckeln till att stoppa verksamheten.
Det ska inte vara lättare för buset att slippa undan om det bär slips och är duktigt på att flytta pengar. Det ska inte behövas en dagstidning för att upptäcka brott eller se till att det prioriteras: det måste kunnas klaras även på annat sätt. Martina Jarminder