Satsa mer på lärlingsutbildningar
De flesta är numera överens om att lärlingsutbildning är en form som har fördelar för vissa yrken och för många ungdomar. Ändå är lärlingsutbildningarna en mycket marginell utbildningsform i Sverige. Både näringslivet och skolan visar alltför svalt intresse.
I dag går nästan var tredje ung ut gymnasiet utan fullständigt betyg. Kanske skulle en del av dem fått en fullständig utbildning om en lärlingsutbildning istället erbjudits med en inriktning som passat.
Många olika åtgärder prövas både i skolan och inom arbetsmarknadspolitiken för att ta hand om de ungdomar som inte kan anpassa sig till skolans krav. Det är inte bara för dessa elever som lärlingsutbildningarna är avsedda. Det handlar om en högkvalitativ yrkesutbildning som många ungdomar med intresse för ett visst yrke skulle ha nytta av. För att kunna ge alla ungdomar en bra gymnasieutbildning borde lärlingsutbildningar vara ett betydligt vanligare alternativ.
Ett problem är att intresset i näringslivet för att ta emot praktikanter och hjälpa till med att utbilda lärlingar är svagt, trots att näringslivsorganisationerna pratar sig varma för utbildningsformen.
Därför är det bra att industrimannen Carl Bennet tillsammans med Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, och Johan Trouvé, Västsvenska handelskammaren, i en debattartikel i Dagens Nyheter pekar på de fördelar som lärlingsutbildningar har. De föreslår också att andra länders goda erfarenheter ska tas tillvara. I exempelvis Tyskland är lärlingsutbildningar en omfattande del av skolsystemet.
Där har lärlingarna i allmänhet lön för sitt arbete i företagen. Det är sällsynt i Sverige men skulle innebära en stimulans att söka till lärlingsutbildningar. Branscherna behöver också bli bättre på att förmå sina medlemsföretag att medverka i lärlingsutbildningarna med praktikplatser och lärlingslön.
Med rätt insatser kan lärlingsutbildningarna bli en viktigare del i gymnasieskolan.
