De håller tittarna sällskap i jul

Det populära programledarparet fick frågan om julvärdskap för några veckor sedan.

– Min grej har varit att det är en sådan fråga som man inte får säga nej till, om man får just den frågan då måste man säga ja. Sedan visade det sig att Erik fått frågan förut, säger Lotta Lundgren med ett skratt.

Det är första gången sedan SVT började med sina julvärdar som ett par får det hedersvärda uppdraget och duon menar att det till viss del kommer att prägla dagen.

– Utmaningen är att göra det jobb som en julvärd ska göra och samtidigt inte totalt bli någon annan än de som vi brukar vara, säger Lotta Lundgren.

– Man känner en traditionens tyngd. Jag har tittat på ganska många julvärdar genom åren men samtidigt tänker jag att det vore poänglöst att fråga olika människor om man inte också ville att det skulle bli olika, säger Erik Haag.

De är överens om att en julvärd ska vara mysig men de har en än mer bestämd uppfattning om hur en julvärd inte ska vara.

– Det känns lätt att räkna upp några grejer man inte vill att den ska vara; aggressiv, bufflig och fördomsfull, säger Erik Haag.

– Jättestressad och dåligt humör är inte heller bra, flikar Lotta in.

Mycket av förberedelserna handlar därför om att hålla sig på gott humör.

– Därför är det jättebra för oss att vi får göra det här ihop. När vi jobbar tillsammans är det mycket man skulle kunna bli nervös och må dåligt inför men det blir lättare och roligare när vi gör det ihop. Jag är framför allt glad att det är just med Lotta, det hade inte kunnat vara med vem som helst.

Vad kommer tittarna att få?

– Mycket kommer vara precis som vanligt och lite kommer att sitta ihop med att det är just Lotta och jag som gör det.

– Vi satsar på att vara ett trevligt och pratsamt sällskap genom julafton och hoppas att människor kommer att ha lust att titta in lite då och då och kolla hur det går för oss, säger Lotta med ett skratt.

Vem av dem som kommer att tända ljuset – som är startskottet för julaftonskvällen – är inte bestämt.

– Vi för samtal kring den detaljen. Nu är det så tacksamt att vi i vår arbetsgrupp har en manusgrupp med 50 procent man och 50 procent kvinna. Jag måste erkänna att jag känner en viss press från de kvinnliga tittarna att ta ansvaret att tända ljuset. Men jag är också mån om en god stämning inom manusgruppen. Vi suger lite på den julkaramellen fram till den 24, säger Lotta Lundgren.

2015 gjorde ni julkalendern Tusen år till julafton, i år är ni julvärdar. Varför passar ni så bra ihop med julen?

– Eftersom julen handlar mycket om tradition och därmed historia och vi har gjort så mycket saker där vi har berättat om historia och matkultur så är det kanske därför att vi ligger nära till hands. Julbordet är ett slags mathistoriens Skansen. Man kan se på julmat som ett sätt att berätta Sveriges historia, varför vi äter som vi gör på julen och julmatens roll. Jag tror att folk tycker det är roligt. Eftersom man ändå måste äta den här maten på julen så känns det nog kul att det kommer någon som berättar om den.

Paret har haft många gemensamma projekt de senaste åren, däribland Landet Brunsås, flera säsonger av Historieätarna som 2015 omvandlades till julkalendern Tusen år till julafton. De är dessutom aktuella med showen Alla kan äta julbord. Den 13, 14 och 15 december anammar showen ett skånskt fokus när den spelas på Malmö Live. Men vad utmärker då det skånska julbordet?

– Det är lite bättre, lite rikare, bättre utfört och lite godare än resten av Sveriges julbord, säger Lotta Lundgren.

– Vi blev så glada när vi hörde att det är så mycket folk som ska komma i Malmö, mycket mer än när vi varit på andra ställen i Sverige. Antingen är det för att folk i Skåne tycker att det är himla kul med julbord eller så är det bara att de tycker det är kul med mat, säger Erik.

De har några speciella favoriter på julbordet.

– Jag är väldigt glad i sillen. Sedan har jag återupptäckt delikatessen dopp i grytan. Det finns nästan ingen maträtt i Sverige som har ett så roligt namn som dopp i grytan och det är otroligt gott. Lutfisk gillar jag också, säger Lotta Lundgren.

– Lutfisken är en sådan maträtt som är ett bra exempel på att om man lär sig om maträttens historia så blir den mycket roligare att äta, säger Erik Haag och berättar att det är en av julbordets äldsta rätter och hamnade där efter att rätten slutat anses vara festmat.

– Julbordet är som ett slags reservat för utrotningshotad festmat, säger han.

Lutfisken är enligt tradition själva varmrätten på julbordet men många väljer att äta den någon dag efter julafton.

– Jag kan förstå att om man är skåning är det ganska mycket underbar mat att ta sig igenom innan man kommer till lutfiskenså det kan det vara en idé att lägga det till juldagen. Man måste spara lite plats till spettekakan också, det är mitt favoritbakverk. Det är den snyggaste kaka som finns i hela världen. När man vet hur den tillverkas hantverksmässigt blir man helt röd om kinderna över att man kan få äta någonting så otroligt speciellt.