”Jag känner ett ansvar för min huvudperson”

Det är en solig dag i Köpenhamn när jag träffar Danmarks nya stjärna på deckare/thrillerhimlen, Jens Henrik Jensen. Han är egentligen ingen nykomling i genren utan debuterade redan 1997. Men det är med nya Oxentrilogin – om den danska krigsveteranen Niels Oxen och politiska konspirationer med djupa historiska rötter – som det riktigt stora genombrottet kommit även utanför Danmarks gränser.

Vi träffas i Politikkens hus på Rådshuspladsen i Köpenhamn där också tidningens förlag håller till. Det är dess nystartade svenska dotterbolag, Polaris, som ger ut Oxentrilogin på svenska.

Jens Henrik Jensen har också själv en nära koppling till journalistiken. Han började sin skrivande karriär som sportjournalist och arbetade som nyhetschef på tidningen JydskeVeskysten fram tills för drygt två år sedan då han blev författare på heltid.

– När jag blev först nyhetsredaktör och sedan nyhetschef saknade jag skrivandet så mycket att jag tänkte att jag skulle försöka skriva fiktion, berättar han när vi slagit oss ner med vars en kopp kaffe.

– Precis som så många andra journalister hade jag en författardröm och eftersom jag alltid läst mycket thrillers och deckare låg det nära till hands att skriva något i den stilen.

Jens Henrik Jensens första bok fick titeln Wienerringen och det tog mer än två år att få den utgiven.

– Det var på ett litet förlag och den fick inte så bra mottagande. Det var en lång resa med den och medan jag väntade på att den skulle bli utgiven blev jag nästan förbannad och tänkte att nu ska jag visa dem att jag kan. Så därför blev det ytterligare en bok som faktiskt också översattes till svenska med titeln Käringen i Krakow.

Efter hand har Jens Henrik Jensens böcker låtit tala om sig allt mer. Genomgående har han också arbetet med trilogier.

– Det tar mig i snitt två år att skriva en bok och med förarbete och annat ägnar jag kanske sex till åtta år åt en trilogi. Därför gäller det att hitta en huvudperson som är intressant och spännande nog för mig att skriva om så länge. Det finns så många kriminalpoliser och rättsmedicinare i genren så nu tänkte jag att jag ville pröva något annorlunda, säger han om Oxen-trilogin.

Niels Oxen är Danmarks mest dekorerade soldat genom tiderna efter sina insatser under kriget på Balkan. Han lider också av posttraumatiskt stressyndrom och i trilogins första del, De hängda hundarna, möter vi honom när han dragit sig undan världen och lever jägarliv i skogen med sin hund Mr White. När han snubblar in i en mordhistoria förändras allt radikalt. För att inte själv bli misstänkt tvingas Niels Oxen att samarbeta med polisens underrättelsetjänst och framför allt med Margarethe Franck – en tuff kvinnlig polis som inte låter det faktum att hon saknar ett ben hindra henne i några sammanhang. Så småningom kommer Oxen och Franck en maktfullkomlig grupp av högt uppsatta danskar på spåren.

– Krigsveteranernas situation har intresserat mig länge och redan när jag skrev min tredje bok, Hovnarren i Murmansk, 1999 hade jag en krigsveteran som bifigur, berättar Jens Henrik Jensen. Som nyhetsredaktör var jag också med lite vid sidan av i ett journalistiskt projekt om krigsveteraner. I samband med Hovnarren i Murmansk gjorde jag även en lång researchresa på Balkan till Bosnien, Serbien, Kroatien och Kosovo. Jag har själv aldrig har varit soldat men jag föreställer mig att vara med i krig eller nära krig är bland det värsta man kan uppleva. Att sedan leva ett vanligt, normalt liv med alla dessa upplevelser i huvudet måste vara svårt. Jag tror också att de danska soldater som var med just på Balkan är de som har de svårast i dag. De hade inte tillåtelse att göra något där. Även om de såg de mest förfärliga saker kunde de bara observera och det är också det som experter och psykologer säger är det tuffaste.

Maktkonspirationen som Oxen och Franck kommer på spåren har verkliga historiska rötter kopplade till Danehof – en slags medeltida riksdag som kungen och rikets stormän höll årligen i Nyborg.

– Det började med att jag gjorde research rent allmänt på makt i Danmark tillbaka i tiden. Jag visste att vi hade lokala församlingar på landet med mycket makt och så ramlade jag över det här med Danehof och tänkte – vad är det här? Det har jag aldrig läst om i historien. Jag började söka mer. Att Danehof inte är så välkänt kan ha att göra med att det inte finns så mycket tillgängligt material. Men nu ska faktiskt Nyborgs slott restaureras som en del i ett stort EU-projekt och Danehofs historia ska berättas.

Från början hade Jens Henrik Jensen tänkt sig att de tre böckerna om Niels Oxen skulle innehålla vars en avslutad historia men allt eftersom intrigen kring så väl Danehof som en parallellhistoria kring Niels Oxens kamp för upprättelse för sin soldatvän Bosse växte kände han att det inte fick plats i en enda bok.

– Det hade blivit en väldigt tjock bok så jag blundade och gav mig ut på djupt vatten där jag hoppades att jag hade plot och konspiration nog för tre böcker. Utan att göra någon annan jämförelse så är det lite som Stieg Larssons Millenniumtrilogi där allt också hänger samman. Jag tycker också att man ska läsa dem direkt efter varandra.

För en gångs skull är det också så att Jens Henrik Jensen inte stoppar vid en trilogi. Även om han avslutar konspirationshistorien kring Danehof i trilogins tredje del, Den frusna elden, jobbar han samtidigt på en fjärde bok om Niels Oxen.

– Jag kände att jag inte var färdig med Oxen, det finns mer att berätta om honom så just nu är jag halvvägs i nummer fyra. Det blir nog en avslutad historia som delvis kommer ur bok nummer tre, det finns några dokument där som leder vidare. Det svåra med Oxen är att han är en huvudperson som helst vill hålla sig undan och helst inte vill säga något. I slutet av nummer tre befinner han sig i en situation där han tänker aldrig mer, nu vill jag ha lugn och ro. Men det får han inte. Och jag känner också ett slags ansvar för honom, att följa honom vidare.